Upphuggning av
rågången mellan Vällingberget och Steksundsholmen 1834
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan moderniseringar av stavningen. Text inom
klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara
på webben anges de även med standardiserad stavning.
Akten består av följande delar:
Åter till förteckning över källdokument
[Inledning]
År 1834 den 5:te Junii sammanträdde undertecknade Landtmätare ifrån
Westerbottens och Westernorrlands län till följe av här nedan intagne
förordnanden samt efter förut i laga tid ifrån Kyrkorne uti
gränsesocknarne ågångne kungörelser: uti Åkerbränna by av Junsele socken,
för att likmätigt berörde förordnanden öfwerenskomma om fortsättandet av
den härförut påbörjade Gränse-skillnadens uppgående förenämde län
emellan, ifrån puncterne Wällingberget [Vällingberget], Yxholmen i Bellviken
[Bellvik] och
Stecksundsholmen [Steksundsholmen] uti Saxån emot Jemtlands län; hwilka Råskillnads Lineer
alltså komma att utgjöra Gräns emellan en del av Åsele och Dorothea
[Dorotea]
Lappmarks församlingar av Wästerbottens, samt Junsele, Fjällsjö och Tåsjö
nederlands socknar av Westernorrlands län; - Infinnande sig wid detta
tillfälle ifrån nyssagde Län, såsom Krono fullmägtig, Krono länsman Håkan
Hedström ifrån Hellgums socken enl:t Ordres av den 29:de sistledne Aprill,
och som Lands-fullmägtig fjerdingsmannen P. Modin från Mo by, Junsele
socken efter förordnande den 6:te Maji; samt i egenskap av Sockne
fullmägtig för Tåsjön bonden Pehr Erik Arnqvist [Per Erik Arnkvist] till
följe av Socknestämmo beslut den 1:te i denne månad; och för Junsele
Socken bonden Jöns Danielsson i Åkerbränna enl:t Protocoll av sistnämnde
dag. - Från Westerbottniska sidan hade sig som Krono fullmägtige vid detta
tillfälle instäldt Krono Länsmannen J. E. Grönlund för Åsele och Eleazar
Rhén för Dorotea Socknar enligt Ordres av den 22 sistvekne [?] Aprill;
samt Bonden Ingel Mattsson [Ingel Matsson] från Hälla by som sockne
fullmägtig för Åsele till följe av Socknestämmo protocoll av den 19:de
Maji; och war dessutom tillkallade Gode Mannen Erik Hindricsson [Erik
Henriksson] från Elgsjön [Älgsjö] Åsele socken tillstädes hwilken kommer att vid
Göromålet biträda:
[Åter
till sidans början]
[Avskrift av brev från landskansliet i Härnösand till kommissionslantmätare
J. P. Omberg]
’Till Herr Commissjons Landtmätare J. P. Omberg. – ’Uti inkommit Memorial
av den 16:de innewarande Månad har Herr Commissjons Landtmätaren och
Styresmannen för Afvittringen i Länet J. Wiklund tillkännagifvit, hurusom,
wid av honom den 2. October sistledit år, hollit undersöknings sammanträde
i afseende på Afvittrings göromålen i Junsele Socken, Socknemännen anmält,
att Gränse-Lineen från Röset på Wellingberget [Vällingberget] till Yxholmen uti
Bellvik-sjön utgjörande skillnaden emellan en del av Junsele, Fjällsjö och
Tåsjö församlingar av detta län å ena, samt, Åsele och Bergvattens
[nuv. Dorotea] församlingar i Åsele lappmark af Wästerbottens län å andra sidan omkring 5
mil i Längden, icke blifvit uppgången, likmätigt Kongl. brefvet den 17.
September 1766, äfvensom att någon del af Sockne Rågången emellan Junsele
och Fjällsjö Socknar saknades ifrån det så kallade Tjähl-berget
[Kälberget] till berörde Läne-Gräns. Af sådan anledning, och på det de
angelägna afvittrings gjöromålen hwilka uti Junsele och Fjällsjö socknar
skola nästa Wår företagas, icke må i saknad av bestämda Rågångar
uppehollas och hindras, har Landshövdinge Embetet welat hafva Herr
Commissjons Landtmätaren förordnad, att å första bar mark i vederbörlig
ordning, icke allenast jemte den Landtmätaren från Westerbottens län, som
dertill erholler uppdrag, uppgå förenämde landskillnad ifrån Wellingberget
till Yx-holmen, och samma Läne Gräns widare från Yx-holmen till
Steksundsholmen uti Elfven mot Jemtlands län, der den ej heller finnes
uppgången, vid samma tillfälle upphugga låta, än ock, att sedermera till
fullo utstaka det bristande av Sockne Skillnaden emellan Junsele och
Fjällsjö; Ägande Herr Commissjons Landtmätaren, att för detta ändamål från
Provinsie Landtmätari Contoret Reqvirera och undfå alla der befintlige
Chartor och Handlingar, som i och för berörde gjöromål anses nödige, att
efter begagnandet, dit återställas; Och bör Herr Commissjons Landtmätaren
i övrigt efter härifrån erhollen underrättelse om den ifrån Westerbottens
Län tillförordnade Landtmätaren, med honnom skyndsammast öfverenskomma om,
och bestämma lämpligaste tiden till gjöromålets företagande samt
terminerne dertill härstädes i god tid anmäla på det anstalt må kunna
fogas om Krono- och Landsfullmägtiges tillförordnande, samt handtlangnings
anskaffande.
Hernösand å Lands Cancelliet den 27 Februari 1834. På Landshövdinge
Embetets wägnar
Svante Hillberg Samuel Selling
[Åter
till sidans början]
[Avskrift av brev från landskansliet i Umeå till vice
kommissionslantmätaren E. S. Bergmark]
’Till v. Commissjons Landtmätaren Herr Lieutenanten E. S. Berghmark. –
’Som Konungens Befallningshafvande i Westernorrlands Län tillkännagifvit
att Styresmannen för Afvittringen derstädes, wid hollit undersöknings
sammanträde i afseende på Avvittrings Gjöromålen i Junsele Socken kommit i
erfarenhet deraf, att Gränse Lineen ifrån Röset på Wellingberget till
Yxholmen i Bellvikssjön, utgjörande Skillnaden emellan en del av Junsele,
Fjällsjö och Tåsjö församlingar av sagde Län å ena, samt Åsele och
Dorothea församlingar av Wästerbottens Län å andra sidan, omkring Fem mil
i längden icke blifvit uppgången, hwarigenom hinder uppstode för
Afvittringen, så warder vice Commissjons Landtmätaren Herr Lieutenanten
förordnad, att, jämte Herr Commissjons Landtmätaren J. P. Omberg, hwilken
av Konungens Befallnings hafwande i förstnämnde län dertill erhollit
uppdrag, instundande Wår å första barmark, i wederbörlig ordning uppgå
förenämde Landsskillnad ifrån Wällingberget till Yx-holmen samt vidare
derifrån till Steksunds holmen i Elfven mot Jemtlands län, der den ej
heller skulle finnas upphuggen. Ägandes v. Commissjons Landtmätaren Herr
lieutenanten att med bemälte Landtmätare öfverenskomma om termin för
gjöromålets företagande.
Lands Cancelliet i Umeå den 20 Mars 1834
G. L. af Schmidt M. W. Cygnaeus
[Åter
till sidans början]
[Protokoll från
förrättningens inledning]
§ 1
S.D: Sedan desse för underteknade Landtmätare utfärdade förordnanden
blifvit uppläste, och de Uttagne Handlingarne med sine Chartor hwar med
annan jemnförde, samt förrättningsmännen av wederbörande på tillfrågan för
Ojäfagtige förklarade, och ömsesides Krono, Läns- och Sockne fullmägtige
ej hade något till Protocollet anföra, än widhollandet av Rå-Lineernas
upphuggande på skyndsammaste sätt, emellan de Rörlagde Puncterne och
Kung.
Majest. Nådiga dom den 17:de September 1766 i tvistefrågan bestämmer: blev
emellan förrättningsmännen beslutit: det skulle för Gjöromålets
fortskyndande, och på det ärendet innan Slottesanden wara fullbordadt,
Landtmätare Omberg företaga Lineen från Wellingberget till Yxholmen, samt
Landtmätare Lieutenant Berghmark Lineen från sistnämnda Punct till
Steksunds holmen; samt då denne Lineen såsom kortare vore fulländad
biträda den förstnämde vid återgången till Wällingberget; och skulle hwar
en Landtmätare på sin Linea upptaga alla alla i dess väg förekommande
Änges-Lägenheter med Byarnas Namn hwarunder de begagnas; äfwen serskilt
hela lägenheter som med Bostäder falla på ena eller andra sidan Lineen.
Wid detta sålunda fördelta arbete, kommer Gode Mannen Erik Hindrikson från
Åsele åtfölja Landtmätare Berghmark, och Fjerdingsman Modin i samma
egenskap Landtmätare Omberg, derefter Wederbörande åtskilgdes för att
återsammanträda på utsättande ställe wid gjöromålets slut.
Förrättningsstället Åkerbrännan datum, som ovan.
På Embetets Vägnar
E. S. Berghmark Joh. P. Omberg
[Åter
till sidans början]
§ 2
Rågångs Protocoll [för
sträckan Vällingberget–Yxholmen]
Den 6:te Junii om Morgonen med 12. arbetskarlar börjades på Wällingberget
sedan förra Lineernas Winclar blivit observerade, Project Lineens
uppgående, som vid det man fortsatt till Granås eller Bergvattens sjön
fans afskära gamla Lineen, hwilken även av de närvarande arbetsmanskapet
upplystes att varken sträcka sig rätt mot det ena eller andra Röset, och
därföre nödgades man att med samma sträckning fortgå till Svanabyn då den
avbröts inpå den gamla Lineen, der den åter utstäldes samt framstakades så
att på 3 ½ mils afstånd ifrån Wällingberget träffades en annan större
Linea som gått ifrån Yxholmen till mitteln av Eksjö-Stranden der den
slutade sig utan att vara på någon av de förra Chartorne utsatt, likväl
upptogs de skärande Lineernes Winklar, och en Ny Stånggång utsattes efter
den träffade Lineen som utgicks till ¼:dels Mil, och enär ingen
felaktighet uti dess rätta sträckning kunde befinnas, så fick Stånggången
upphöra och den Gamla Lineen mättes såsom Project Linea rätt fram till
Yx-holmen den 14 Junii då Arbets Manskapet fingo hemlov under det Chartan
skulle Connecteras och Uträkning för Nya Lineen uppgjöras.
§ 3
Den 17:e juni, sedan Arbets Manskapet fjorton man ifrån hwardera sidan
blivit uppbådade att hwarje dag inställa sig på Lineen till dess
uthuggning, gjordes början ifrån Röset på Yx-holmen med den Lineens
uppgående hwilken efter Stånggång uthögs till 7 à 8 Alnars bredd, men
kunde likväl såsom sträckande sig genom Gran-tjälar och Myrlänta tracter i
saknad af tillgång på Sten ej rörläggas på andre ställen än vid
anträffande högder, såsom södra ändan av Råcksjö-berget [Rockåberget],
Rensjö-berget [Långmyrberget?] och Löftjäl-berget [Kälberget] der
åtskillige Märken uthöggs samt lades flere mindre Rör uti sträckningen den
der framgick till Wällingberget, dock med begagnande af mer och mindre
antal Arbets Karlar, hwilket trägna arbete påstod till och med den 28:e
samma Junii månad; hwarvid åtgådt Dagsvärken och tidspilla för Arbets
Manskapet sammanräknadt 380 Dagsvärken såsom den härå widfogade Dagswärks
förtekningen utvisar. Sluteligen tillkännagafs för de Härvarande att
Slutsammanträdet skulle anställas uti Tannsjö by den 1:e instundande
Julii, dervid de som trodde sig hafva något att anföra hade att sig
derstädes infinna. Wällingberget den 28 junii 1894.
På Embetets Vägnar
Joh. P. Omberg
[Åter
till sidans början]
[Rågångsprotokoll
för sträckan Yxholmen–Steksundsholmen]
Den 9:de Junii § 4.
Efter beslut som Protocollet för den 5:te dennes § 1 omförmäler,
inträffade Underteknad åtfölgd av Krono fullmägtigen Länsman Rhén ifrån
Dorothea och Gode Mannen Eric Hindricsson [Erik Henriksson] ifrån Åsele, uti Bellviks by
ifrån hwilken Rå puncten Yx-holmen ej är långt belägen, då ock Rhén
anmälte det Arbets Manskapet som vid Gjöromålet skulle begagnas voro
tillstädeskomne; så begofvo sig wederbörande till förstnämnde Rå-punct,
hwarest Rösan befans till sin öfre beläggning med Mossa öfverväxt och på
en del Ställen nedrasad, i synnerhet på sydöstra Sidan hvarest Wettaren
var nedfallen från Rösan, hvilka bristfälligheter afhjelptes, samt Skogen
kring Rösan och efter Wettarnas ledning så åt Welling-berget som Steksunds
holmen nedhuggen; Derunder kännedom togs av Widerboende Bellviks och
Arksjö byamän om den härförut uti 1785 Års Rågångshandlingar omtalade
Rå-Lineen såsom utgången från Steksundsholmen till denna Punct, men hwarom
ingen förmälte sig äga kunskap; blott, att de här och der kring den på ½
mil härifrån belägna Djupån, samt den derifrån lika långt aflägsna
Grubb-Myran sedt en bredhuggen Stånggång; Utvisande sedermera, efter
slutadt arbete på Yx-holmen Bellviks byemän uppå så kallade Skogs-Myran
straxt Westerom Bellvikssjön någre stakar efter en Linea, utan wettskap om
den hörde till förra Rågångsgjöromålet, eller när tvistelandet afmättes. –
Denne Linea framstakades till Yxholmen och missvisade 80 Alnar Norr om
rösan. – Wederbörande begofvo sig derefter till Djupån kring Nymyran och
igenfant derstädes en å fordno, till behörig bredd upphuggen, nu igenväxt
Linea, hvilken på sätt
1785 Års Rågångs Beskrifning omförmäler vara
derifrån blott till staknings bredd upphuggen mot Yx-holmen; Denna Linea
uppqvistades och framdrogs till så kallade Lång-Remmen [Långöudden] i Bellvikssjön och
war dagen härmed tilländalupen.
Den 10:e Junii § 5.
Sedan Arbets Manskapet sig inställt, företogs mätning av Yx-holmen med
Landet deromkring, då det befants: att den dagen förut framstakade Lineen
gick 529 Alnar Norrom Rösan på Yxholmen uti Mynnet av Ormsjö-ån, hwadess
[?] återgång beslöts med Stångning på Steksunds-holmen; men då början
härmed gjordes och arbetarna försäkradt att dess ledning skulle förloras
på Grubb-Myran, såvida der Norrut och Wester mot så kallade Rö-flon, äfven
vore en bredhuggen Rå–Linea: så antogs den på Skogs-Myran funda Lineen
wara den efter Chartans visning 1785 gångna Försöknings Lineen på
Steksunds Holmen, och en Project Linie utsattes därefter, hwarmed fortfors
denne och följande dagen, då på 19 996 alnars längd från Rösan på
Yx-holmen den härförut beskrefna, och som Läns-Gräns ansedda Lineen
öfwerskars. – Undersökning skedde till Grubb-Myran och hon befants efter 8 900 Alnars längd från skärnings puncten förswinna; Den utsatta Project
Lineen återtogs och fortsattes följande dagar, då på 34 246 Alnars längd
från Yx-holmen åter en Bredhuggen Linea uppnåddes; Denna Linea som
Arbetarna med visshet uppgaf komma från Steksunds-holmen, uppqvistades och
fölgdes sedan Winceln blifvit behörigen Observerad, då ock den 13:de om
Aftonen Rösan hitom Steksunds-holmen anträffades på 15 878 Alnars distance
från brytnings Puncten, och 122 Alnar från Elfs-stranden gent emot berörde
holme, derefter wederbörande med Arbets Manskapet begofvo sig till
närmaste byn.
Den 14:de Junii § 6.
Börjades nu Rösets nedrifvande och Stens framskaffande på lagomt afstånd
från det blifvande Nya; – Chartan connecterades och Plattsen för Röset
planerades, hwilket upptog hela dagen.
Den 15:de Junii Helgedag.
Den 16:de Junii § 7
Sedan Arbets Manskapet från båda Länen sig instält, fortsattes gjöromålet
med den Nya lineens utsättande, och anbragtes Rösan på en hög kulle på
sätt Rörläggnings Beskrivningen det närmare utreder, och Arbetet fortgick
med Lineens Lagbehöriga upphuggning till sin bredd samt utliggares
anbringande af Träd Pålar i brist af sten på de högsta anträffade
höjgderne, intill den 19:de då största bredden af Wincelns perpendiculära
Linea var uppnådd; Lineens sträckning undersöktes, och fants härstädes gå
17 alnar för långt i Nord Nordost eller inpå Westerbottniska sidan, hvadan
hon genom behörig Tafvelställning åter utsattes till sin rätta visning
Puncterne emellan, och återhöggs mot Steksunds holmen intill dess
Stånggången började inträffa i Skalet på Abborr Höjgden [Abborrholmberget], derefter Arbetet
fortsattes mot Yxholmen som uppnådes den 28:de straxt på eftermiddagen; –
Manskapet hemförlofvades och Wederbörande begofvo sig till utsatta
sammanträdes stället Nybäck i Tåsjö Socken, dit ock Krono Fullmägtigen
Länsman Rhén samt Fjerdingsman Matts Wikström [Mats Wikström] från
Brattbäcken i stället för Krono Länsman Nyberg vore anlända, jemte
deputerade från Skansnäset i Tåsjön Bonden Anders Johansson hwilken åbor
före nämde provisjonellt skattelagde ställe, och begärde i Protocollet
intagit sitt påstående om att blifva bibehollen vid de änges
tillfälligheter hwarföre han är skattlagd vid och kring Högnäs-Ån, samt
der Norrom och Österut på Myrorne belägne Hö-sloger hwilka nu fallit inom
Westerbotten: Ettdera emot erläggande av Lappskatt eller ock njuta
förmedling i Räntan av sitt Åboende Hemman; – I öfrigt anhöllo deputerade
för byarne Norrbyn [nuv. Norråker], Wästra och Östra Ormsjön, Afvaträsk Arksjön och
Bellviken blifva vid sine Insyningar efter år 1766 bibehollne ehuru de nu
fallit till Nedre Landet eller Ångermanland: antingen som Krono Nybyggen
eller Kronotorp under Länet de ligga; eller ock emot Smör-Ränta; – Efter
desse anteckningar, justerades de af Rhén och Wikström till påskrift
inlämnade Arbets Listorne hwilka uppfatta det vid Gjöromålet begagnade
manskapet; Och som Arbetet härstädes dermed ock var fulländadt: begav sig
Undertecknad med Krono Fullmägtigen och Gode mannen på Lineen åt
Wellingberget, och sammanträffade den 30:de med Herr Ingenieuren Omberg då
arbetet war för honom slutadt ute på Marcken, – på sätt dess Protocoll
omförmäter. Tannsjön den 1. Julii 1834.
På Embetets Wägnar
E. S. Berghmark
[Åter
till sidans början]
[Sammanträde
med nybyggare]
Julii den 1:te §8
Sammanträdde åter underteknade Landtmätare med Gode Mannen Eric
Hindricsson [Erik Henriksson] och Fjerdingsman Länsfullmägtigen P. Modin i närvaro af Krono
Ombudet Länsman Rhén hwarvid förekom Bonden Eric Ericsson [Erik Eriksson] ifrån Svanabyn
som medelst företeende handlingar ville upplysa: att flere Slottes
tillfälligheter emellan Björn- och Tjälbergen som ifrån Svanabyns
anläggning år 1723 warit dem tillhörige nu kommit på Ångermanländska
sidan; hwilka de yrka få beholla under Byn ehuru Synta till Ny-Hemmans
anläggning enl:t Konungens Befallningshafvandes i Westernorrlands Län nu
företedda Utslag den 13:de september 1828. Likaledes företedde Krono
Nybyggaren Lars Nilsson ifrån Stafsjön [Stavsjö], Fjällsjö socken, Charta öfver
förenämde dess skattlagda Krono Hemman hwarå han wunnit Höglofl:e Kongl.
Cammar Collegii Stadsfästelse den 18. Sept. 1820; som, ehuru själva Gården
med Åkern wid Läne-Gränsens uppgående kommit innom Westernorrland, har
dock en betydelig del av Ängar dessa Chartan utwiste samt minst 1/3-del af
den för hemmanet härförut utbrutna skogen afskurits till Westerbotten;
Desse i synnerhet Ängarne yrkade Lars Nilsson få behålla under sin förra
rätt, eller utbyte emot Jämngodt Wederlag af innom Länet närmast belägna
Angelägenheter med tillagd fyllnad i Skog emot hwad honom nu frångådt och
wara först berättigad emot serskild Ränta till Kronan få benyttja de innom
Lappmarken fallne Änges Lägenheterne med Mulbetet.
Tannsjö Norra Hemman av ¼-dels Mantals skatt som Åbos av Bönderne Pehr
Jonsson [Per Jonsson] och Eric Jonsson [Erik Jonsson], har wid Läne-Gränsens uppgående med alla sine
ägor fallit innom Westernorrlands län.
Sluteligen och som till det anbefalla ärendet intet mer war att åtgjöra,
Justerades och Renskrevs Protocollerne jemte Dagswärks Listorne, –
Upplästes och lämnades af Wederbörande utan anmärkning, och blefwo med
underskrifter försäkrade, betygas
Förrättnings-stället Tannsjön den 2. Julii 1834.
På Embetets Wägnar
Berghmark Omberg
Eleazar Rhén Krono Fullmägtig, P.S. Modin Länes Fullmägtig och God man Eric
Hindricsson i Elgsjön
[Åter
till sidans början]
Rörläggningsbeskrivning
N:o. 14. Det å Rå puncten Wällingberget år 1785 uppförde Röset befanns uti
godt skick, lagdt uppå En hälla af 45 alnars Längd och lika bredd omgifven
av Granskog består av ett rundt 5.st. Rör, 18 Alnar i Omkrets samt 1 ½
alns höjgd; Hjertstenen på fasta hällan nedsatt war 2 Alnar hög, 1 1/8
dito bred 3/8-dels tjock, spettsigare uppåt, visade med sin Topp och båda
släta sidor Lineen härifrån till Yx-holmen, samt med sitt Sydöstra hörn
till Karpsjö Kasen; Den södra sido stenen som visar med sine flata sidor
paralella Lineen till förenämde ställe är underskolad 1 3/8 Aln hög, ½ Aln
bred mittuppå men smalare uppåt. – Den Westra Wettaren 1 7/8 Aln hög,
5/8–dels bred och 3/8-dels tjock, visar med sin spetts till Yxholmen. –
Den Östra sido stenen som visar till Karpsjö Kasen [Karpsjökasen] hwilar på berget med
sin Östra kant, är 1 ½ hög, ¾-dels Aln bred mittpå men spettsig upptill
och 1/8-dels Aln tjock. Den Norra sidostenen underskolad är 1 Aln hög och
lika bred, samt 1 Aln tjock.
Trettjo Alnar från detta ställe war nedgräfd i jorden tvenne
Utliggare med
Sten Rösen omlagde. Den sydöstra som wisar till Karpsjö Kasen är 1
7/8-dels Aln hög, 1 1/8-dels bred och helt tunn. – Den Wästra som visar åt
Yx-holmen är 1 7/8-dels bred nedtill, och 7/8-dels dito längre upp, har
¼-dels Alns tjock spets. – Den härifrån vid detta tillfälle i Nya lineen
på 19 190 Alnars afstånd ifrån Rösans Hjertsten [dvs. på Kälberget] lagda
Utliggaren, utgjör äfven Råskillnads-Punct emellan Junsele och Fjällsjö
socknar. Nr. 1. En sex Qwarters lång 5 dito bred samt 1 Alns tjock sten
med påhuggit åratal 1834 lagd på Wirke med stenröse omkring uti ett litet
myrdrag. – Nr. 2. Ett Sten Röse 925 alnar ifrån det nyssbeskrefna på
högsta Löftjälberget [nuv. Kälberget], består av en 4 Alnars Diameter lagd
rösa omkring en låg jordfast sten i hwilken höggs en ring av sex Decimal
tums diameter hwarpå en hög hjertsten upprestes som visade Lineen till
norra ändan av samma berg. – Nr. 3. der äfwen ett mindre Rör anlades med 2
½ Alns diameter och ¾-dels Alnars höjgd med en spettsig hjertsten, som
visade samma Linea till Kråkbär kullen [belägenhet oklar; troligen strax
söder om Hemberget]. – Nr. 4. hwarest en sten av 7 Qwarters högd och en
Alns bredd uprestes och omskolades, hwilken äfwen med sine flata sidor
visar Lineen till Södra ändan av Rensjö-berget [nuv. Långmyrberget]. – Nr.
5. der man träffade en Bergs-hälla något tvär emot Södra sidan, i hvilken
uthögs ett
 Ankar märke, hwarifrån Lineen fortsätter sin rätta
sträckning sydvästerom Rehnsjön [dvs. den Rensjön som ligger 2 km öster om
Kron-Vike] öfver Råckå Slotten [troligen Rockåmyran intill inlandsbanan],
samt smalaste Sundet af Långsjön [nuv. Långtjärnen] till Råckå-berget
[berget 900 m NV Långtjärnen] nr 6, der mann uti en liten men hög så
kallad Hällsnadd högg ett 6 tums streck
 , med twärstreck på båda
ändar, hwilket wisar samma Linea till sydwästra ändan af berget, hwarest
på En smal berg udde sammanlades ett mindre rör Nr.7 af 3 ¼ alnars
diameter med En upprest Sten i mitteln 6 Qvarter hög, 1 aln bred, ½ aln
tjock, uppå hvilken man i det närmaste kan se till Yx-holmen Röset Nr. 15
som ligger öfverst uti Bellviksjön efter Lineen 995 Alnar från Landet uti
Strömdraget af infallande så kallade Ormsjö-Ån, hvarest ett större Rör
förr war anlagt.
[Åter
till sidans början]
Nr. 15 Förenämde Rör på Yxholmen belägit 96 alnar ifrån Stranden i den åt
Wälling berget löpande Lineen och 79 dito ifrån Sjön i Lineen åt Steksunds
holmen, utgör ett 5-st. Rör [femstenarör] av 18 ½ Alnars omkrets och 1 ¾-dels dito höjgd
liggande 18 alnar öfver Sjöns watten yta. Hjertstenen 1 ¾-dels Aln hög, 2
Aln bred och 5/8-dels Aln tjock visar med sin Rygg till Wälling berget och
med spettsen åt Steksundsholmen. – Den Syd-Östra Wettaren nedskolad,
wisade med Ryggen åt Welling berget är 1 ½ Aln hög, ½ Aln bred och ¾ Aln
tjock. – Den Nord-Wästra Wettaren 1 Aln hög, ½ bred och lika tjock men
spettsig uppåt, wisar med den samma åt Stecksundsholmen. – Den Södra sido
stenen 1 1/8-dels alns högd, ¾-dels alns bredd och ¼-dels alns tjocklek,
visar paralella lineen till Yx-holmen, och Norra sido Stenen som visar
paralellt med Wettaren Lineen till Wälling-berget voro nedskolade, 1 Aln
hög, 3/8-dels bred och helt tunn.
Efter Lineens sträckning åt Stecksundsholmen, lades nu 603 Alnar ifrån
Rösans Hjertsten en Utliggare på en hög landtunga Långremmen kallad [nuv.
Långöudden], hwars Sten af 1 ¼-dels högd, omgafs af en Sten Rösa till 2 ½
Alns diameter.
I brist af Sten nedslogs 3 912 alnar från Rösan å Yx-holmen 3:ne efter
hwarandra stående stadiga Pålar uppå det så kallade Rödningsberget
[Röningsberget]; – Widare 14 000 alnar från Rösan å Frostberget 3:ne
dylike och uppå Röflo-Tjälen [troligen Kvarnåmyrberget] 34 000 Alnar från
Rösan å Yx-holmen 3:ne dito samt ytterligare på 42 720 Alnar ifrån
nyssagde Rösa å så kallade Abborholm högd [Abborrholmberget], 3:ne.
Nr 16. På sätt förrättnings Protocollet omtalar måste Röset midt emot
Stecksunds-Holmen [Steksundsholmen] omläggas uti den Nya Lineens sträckning åt Yx-holmen,
som denne förstnämnde Holme blott utgjör Ett Stengrund, hvilket utom i
lägre watten aldrig synes i dagen, Denne Rösa lades 267 Alnar från Mitteln
av Stecksunds-Holmen på en höjgd 97 Alnar från Elfstranden; Består av ett
Röse utav 18½ Alnars omkrets och 2 Alnars högd mot Elf-stranden, 1½ och
1¾-dels åt Norra och Östra sidorna. – Hjertstenen som sattes på en hälla
av nära half alns tjocklek, war 2 3/8 alnar lång, ¾-dels aln bred midt på,
3/8-dels dito tjock och spettsig uppåt; wisande såväl med den samma som
sine båda skarpa sidor till Yx-Holmen och tillbaka mot Stecksunds-Holmen;
– Den Nordvästra Wettaren hade samma Wisning som Hjertstenen och är
underskolad, 1 5/8-dels Aln hög, ½ dito bred och 1/8-dels Aln i sin
spetts; – Den Syd Östra Wettaren wisade likaledes, och är 2 1/8-dels Aln
hög, 1 Aln bred wid foten samt 3/8-dels Aln midt på, spettsig uppåt. – Den
Norra sido stenen är 1 5/8-dels Aln lång, ¾-dels Aln bred och 3/8-dels
tjock; samt den Södra dito paralell med Hjertstenen 1 3/8-dels Aln hög och
3/16-dels Aln tjock.
Ifrån detta Röses Hjertsten anlades 107 Alnar på en Tallås i Lineens
wisning till Yx-Holmen en Utliggare 1 ¾-dels Aln hög, ¾-dels Aln bred i
foten, smalare uppåt och med ¾-dels Alns Rygg, inmurad uti en Rösa av 2 ¼
Alns diameter och 1 Alns höjgd. Tannsjön den 2 Julii 1834.
E. S. Berghmark J. P. Omberg
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift av
textdelen av i
akt Z12, Lantmäteriets arkiv i Gävle. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
