Rörläggning mellan Vällingberget och
Steksundsholmen 1785
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen.
Originalhandlingen är dock svårläst och det finns många oklara ställen,
som anges med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att
förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med
standardiserad stavning.
Följande delar av akten återges här:
Åter till förteckning över källdokument
[Beskrivning
av arbetet, s. 2–4 i
akten]
År 1785 den 28:de Junii sedan Landtmätarne så wäl som
Krono Fullmägtigarne från Wästernorrlands och Wästerbottens Höfdingadömen
öfwerens kommit, at det utan ???? anteknet? af gräntse-Lineen kunde uti
2:ne Divisioner fördelas, på det allmogen ej måtte betungas under förew???
slottand, och nödiga anstalter genom Krono Länsmannen Gärdin blifwit
fogade, at från Åsele och Hälla så mycket arbetsmanskap at de bestämde
dagswärken nu kunde fyllas. Instälte sig undertecknade landtmätare uti
Belvikens by [nuv. Bellvik] tillika med Krono Länsmännen och ??? ??? och landtmätaren
Clausen, 1:mo at? answarig för Lineens uphuggning från Yxholmen til
Wällingberget, 2:do upprättar gräntse Chartan i Con?? ??? förenämnda
ställen emellan med derintil stötande Impedimenta, samt hwarest ???
indtaggas?. 3:io uppmätt dagswärks längder på arbetarne från Fjellsiö
[Fjällsjö], och
4:to upprättas samt???? protocoller til den dag, hwilka papper sändas i
Concept til Sundsvall uti instundande november eller December månad.
Hwaremot undertecknad som nu blifwer answarig för Lineens uphuggning från
Yxholmen til Steksundsholmen, 1:mo Completterar hela gräntse Chartan, 2:do
Rörläggnings Instrumentet och 3:tio ???Protocoller samt sänder så wäl ett
Exemplar af dess acter, som dagswärks Längden på ??? til ??? Clausen uti
Februarii eller mars Månader ???
Sedan således war afslutat, och anstaltan fogade at nästa dag skulle 10
man ifrån Fjellsiö wara landtmätaren Clausen följaktliga samt i hwarje
wecka göra ombyte så länge arbetat warade; Så förfogade sig landtmätaren
til Yxholmen, och med det ankomne? ??????otillräckeliga ??????het började
??? då lantmätaren Clausen med 18 man uphögg rätta lineen til
Vällingberget och undertecknad med 15 karlar uptog
Project Lineen til
Steksundsholmen hwilken, den 1 Julii träffades på 2 500 alnar nära.
den 2 Julii
Röselades på sätt som det särskilt uprättade
Rörläggnings Instrumentet
utwisar, och
den 4 Julii
war undertecknad nödsakad, at med endast 7 arbetare från Westerbotn och 10
från Tåsiön göra början med gräntsens uthuggnande til 6 alnars bredd,
alfort som dermed ehuru under största swårighet i anseende til manskapets
otillräckelighet til frogetecken? Manskapet som nu war aldeles utmattat
och de i synnerhet från Åsele sidan som 2:ne weckor utan ombyte warit
följaktiga anhöllo på det högsta at den återstående delen af Lineen,
hwilken nu genom en ganska grof granskog kommer at framgå måtte smalare få
huggas, hwaremot de åtogo sig, at den 24 och 25:te october nästa höst,
utan widare tillsägning, själfmant sig här inställa och henne til 6 alnars bredd uthugga och som Krono fullmägtige ej eller
kunde hafwa något deremot at påminna, så bewiljades denna begäran, och
hwarigenom arbetet den 9:de afslutades ???? Yxholmen å den så kallade
remmen [Långön?] hwilande den å rågången upprättade Charta war???? beskaffenhet, med
derå befinteliga skogarten, som å Lähne-skildnaden inträffad. Yxholmen den
7de Julii 1785
Johan Jacob Stagnell.
[Åter
till sidans början]
Rörläggnings Instrument, ifrån Wällingberget til Steksunds Holme
[s. 4–5 i akten]
1:mo. Uppå Wällingberget [Vällingberget], der Lineen ifrån Karpsiökasen
[Karpsjökasen] sig slutade, 70 630
alnar ifrån sistnämnda ställe, sattes uppå en hälla, af 45 alnars längd
och lika bredd (omgifwen af granskog) ett femstenarå, af 18 alnars omkrets
samt 1 ½ alnars högd. Hjertestenen, som på fasta Berget nedsattes, var 2
alnar hög, 1 1/8 aln bred men smalare upåt, samt 3/8 aln tjock. Visande
med sin topp, samt båda släta sidorna, Lineen härifrån til Yxholmen, samt
med sit nordöstra hörn til Karpsiökasen. Den västra sidostenen 1 7/8 aln
hög 5/8 aln bred och 7/8-dels aln tjock, visar med spetsen äfwen til
Yxholmen. Den Södra sidostenen, som visade med sina släta sidor Paralella
Lineen til förenämnde ställe var underskolad 1 3/8 aln hög ½ aln bred midt
uppå men smalare uptil. Den östra sidostenen som visar til Karpsiökasen,
han hvilar på berget med sin östra kant, var 1 ½ aln hög, ¾ aln bred midt
uppå, men spetsig uptil och 1/8 aln tjock. Den norra sidostenen äfwen
underskolad, var 1 aln hög och lika bred samt 1 aln tjock. 30 alnar ifrån
detta rå, nedgrafdes i jorden och med rösa omlades 2ne utliggare, den
östra som visar åt Karpsiökasen, var 1 7/8 aln hög 1 1/8 aln bred och helt
tunn. Den västra som visar åt Yxholmen, var 1 7/8 aln hög 1 ¼ aln bred
nertill och 7/8-dels aln uptill, men ¼ aln tjock.
2:do. Uppå Yxholmen, hvilken är liggande uti den så kallade Bellviks Sjön
[Bellvikssjön],
och är 325 alnar lång, 75 alnar bred på norra men 112 alnar på Södra
sidan, lutande på alla kanter och skilde sig ifrån deromkring liggande
holmar genom sin höga rygg, och en liten dahl til 1/3-del af längden ifrån
södra sidan, 54 alnar från Södra stranden, 96 alnar från stranden i den åt
Wällingberget löpande linea, och 79 alnar från Sjön i lineen åt
Stecksundsholmen [Steksundsholmen], lades ett femstenarå, uti en rösa af 18 alnars omkrets
och 2:ne alnars högd. Hjertestenen var 1 ¾ aln hög, ½ aln bred och
3/8?-dels aln tjock. Visar med sin tjocka rygg till Vällingberget och med
spetsen åt Steksundsholmen. Den Östra sidostenen vilade med ryggen åt
Wällingberget och var 1 ½ aln hög, ½ aln bred och ¾ aln tjock, blef äfwen
på en hälla nedskolad. Den västra sidostenen En aln hög ½ aln bred och
lika tjock, samt spetsig upåt, visar med spetsen åt Steksundsholmen. Det
södra vittnet af 1 1/8 alns högd ¾ alns bredd och ¼ alns tjocklek, visar
Paralella Lineen til Yxholmen, och det norra vittnet, som visade Paralella
Lineen til Wällingberget, var En aln hög, 3/8 aln bred och helt tunn.
Enligit Protocollet fants på denne holme ingen sten, derföre måste den,
genom en svår och långsam transport, på små båtar hitskaffas, och voro
omkring sjöstränderne endast runda stenar att ärhålla, hvarigenom alla
visrarna uti detta rå blifvit nog oansenlige, så framt des ej, genom
underlagd skolning blifwit uphögde.
N:o 3. Steksundsholmen, 170 alnar ifrån stranden, af 135 alnars längd, med
smärre björkskog och vidjebuskar öfwervuxen, är ganska låg, så at vattnet
skal nästan hela sommaren flöda öfwer honom: fants nu, sedan fjellvattnet
til större delen fallit, stå 1 ½ alnar under vatnet - är en
stenölja [?stenöhn?], så at intet märke härstädes kunde fästas, utan at vid
islossningen blifwa den fört. Icke eller fants den låga stranden dertil
tjenlig; utan lades, uti den åt Yxholmen löpande lineen, på nästa högd,
122 alnar ifrån sjöstranden, eller 392 alnar ifrån rätta Puncten på
Steksundsholmen Ett femstenarör. 18 alnar var rösans omkrets och 2 ½ alnar
utgjorde dess högd. Hjertestenen som sattes på en hälla, af ¼ alns
tjocklek, var 2 3/8 aln lång, ½ aln bred. Visade med sin hväna? spets och
båda flata sidor så väl til Yxholmen som tillbaka åt Steksundsholmen. Den
södra sidostenen hade samma visning som hjertestenen, blef äfwen på
underlagets stenar uppreste 1 5/8 aln hög ½ aln bred och 1/8 aln tjock.
Den norra sidostenen visade äfwen lika med hjertestenen, var 2 1/8 aln hög
1 aln bred i foten samt 3/8 aln midt uppå. Det öfra vittnet visade äfwen
paralella raka linean, holmarna emellan, var 1 5/8 aln lång ¾ aln bred och
1/8 aln tjock. Och det västra vittnet har förutnämde Paralella visning,
var 1 3/8 aln hög ¼ aln bred och 3/16 aln tjock. för backens branthet
kunde ej, förrän 59 alnar härifrån, på nästa upstigande högd något märke
nedläggas. Der inmurades uti en rösa, en utliggare af 1 ¾ alns högd ¾ alns
bredd i foten, smalare uptil och med ¾ alns tjock rygg. Visande likaledes
til Yxholmen. Sedermera blef på hvarje ¼ mihl vetare nedlagda, hvilka
enligt 1783 års kongl. forfattning, besto utaf 5 stycken stora stenar i rå
lagde. På de stora träsken? var ingen tillgång på sten derföre nedslogos i
det stället 5 stycken friska pålar af ansenlig längd och tjocklek hvilken
finnes å Chartan antecknat. Bellviken [? överstrykningar och kladd].
d-g do? Julii 1785
Johan Jacob Stagnell.
[Åter
till sidans början]
Protocoll, hållit wid
Länegränse-Linéens upgående ifrån Wällingberget til Yxholmen i Bellwiken
nedanskrefne År och dagar [s. 26–31 i akten]
I anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes, ifrån Wäster Norrland
och Wästerbotten, afgifne förordnanden, sammanträdde undertecknade
Ordinarie Landtmätare på bestämd mötesplats å thet så kallade
Wällinberget, den 14:de Junii 1785 om aftonen; derwid förstnämde läns
kronofullmägtig Ländsmannen Nils Rödin ifrån Resila [= Resele], med
fjorton arbetskarlar sig äfwen instälte; men ifrån Wästerbotten elle Åsele
Lappmark hwarken kronofullmägtig eller arbetsmanskap.
Den 15:te om morgonen affärdades en karl med bref til Ländsman Gawelin
[Gavelin] i
Åsele, af innehåll, thet han genast hade at upbåda Tio arbetskarlar,
hwilka, jämte honom, utan minsta försummelse borde inställa sig på Linéen
för at uphugga den faststälte Länegränsen ifrån Wällingberget til Yxholmen
i Bellwiken och widare til Steksundsholmen i Wästra Tåsjön.
Samma dag eller den 15:de Junii förrättades rösläggningen på
Wällingberget, å thet ställe som then ifrån Karpsjökasen ankomna Rålinéen
derstädes ändade sig; häröfver särskildt Röse Beskrifning författades.
Den 16:de började arbetsmanskapet ifrån Wästernorrländska sidan med den,
efter 1753 och 1763 årens Chartas anvisning, utsätta Linéens uphuggande.
Och klockan fyra efter middagen ankom Ländsman Gawelin med thet reqwirerade
arbetsmanskapet: Då uphuggningen af Linéen med förutnämde och nysstilkomna
manskap, ifrån nyssnämde tid til och med den 18 Junii, fortsattes.
Den 19 söndag
Den 20, 21, 22 och 23 Continuerades med samma Linéa: derwid å
Wästerbottniska sidan antalet af arbetsmanskapet, efter hand ökades; så at
ifrån Trettjo Sex dagswärcken som å Wäster Norrlänska sidan, förskottswis
blifwit gorda, nu Resterade allenast Tjugu; ej räcknadt något dagsvärke
för thet arbete som af Åsele manskapet gordes ifrån klockan fyra efter
middagen den 16de til sena aftonen. Och sedan man öfwerfarit flera Holmar
i Bellwikssjön, fanta linéen framlöpa vid pass 3/8 mil söderom den sökta
Yxholmen.
Den 24 midsommarsdagen
Den 25 sammansattes Chartan, och arbetsmanskapet sysselsattes med stens
framskaffande til Yxholmen, efter som å samma holma ingen tilgång var på
tjänlig sten, til ett femstena-Rörs läggande.
Den 26 söndag
Den 27 samlades alla wederbörande uti Nybygget Bellwiken, tillika med thet
ifrån Åsele ankomna ombytet af arbetsmanskap, som medbrackte ett Bref til
landtmätaren ifrån Wästerbottn, skrifvit af Kronoländsman och Commissarien
Johan Edin i Åsele; härwid i afskrift under Litt. A: Och sedan man med
båtar satt sig öfver siön, ifrån Bellwiken til Yxholmen, så förrättades
Rörläggningen derstädes den sterstående delen af dagen.
Till fortskyndande af denna förrättning, och på thet allmogen wid snart
infallande höbärgning ej måtte alt för mycket hindras ifrån sitt arbete,
träffades emellan bägge länens Landtmätare och Kronofullmägtige, den
öfwerenskommelse; wid dett Ländsman Gawelin affärdade Budkaflan til thet i
dag ankomna arbetsmanskapets upbudande, och så fort Rörläggningen på
Yxholmen wore wärkstäld, skulle upstakningen af tillbaka gående linéen
ifrån nyssnämda ställe til Wällingberget, wärckställas af Landtmätaren
Clausen, och af Landtmätaren Stangnell äfwen derifrån til Steksundsholmen:
i anseende hwartil Ländsman Gawelin, wid ofwanbemälte Budkaflas
utskrifwande reqwirerade 26 mann; deraf Sex?, jämte 14:ton ifrån Fjällsjö
sokn, skulle arbeta intil dess de å Wästerbottniska sidan resterande 20
dagswärcken blifwit godtgorda; Men igenom Commissarien Edins åtgärd och
efterlåtenhet, som hemstält uti hwars och ens behag at åtlyda denna
Befallning, så ankom ej mera än 18 karlar ifrån Åsele, af hwilka arbetet
wid femstena Röret, samt nämde 14 ifrån Fjällsjö, denna dagen blifwit
förrättadt.
Yxholmen i Bellwiken föreskrefne dagar och år,
På Embetets wägnar
Olof N. Clausen Johan Jacob Stagnell
[Åter
till sidans början]
Den 28 Junii företogs arbetet af undertecknad Landtmätare, med 13
arbetskarlar ifrån Åsele och 5 d:o ifrån Fjällsjö, uti den til
Wällingberget utsatta Linéen.
Den 29, af samma antal arbetsmanskap som nästl. gårdag finnes wara
omförmält, som ock af Ländsman Gafwelin, hwilken tilförene ständigt
förrättade Kjädjemätningen, ock nu äfwen wid Lediga stunder hugger i
linéen; hwarföre bemälte Ländsman ifrån och med denna dagen som arbetskarl
å Wästerbottniska sidan kommer at anses, fortsattes ej allenast
uphuggningen til 6 alnars bredd, af linéan til Wällingberget utan lades
äfwen Wettare å den samma wid slutet af hwarje fjerdedelsmil.
Samma dag eller den 29 Junii om aftonen ankom nytt ombyte af arbetsmanskap
ifrån Fjällsjö, Tjo til antalet; tå the förutnämde fem Fjällsjö-karlarna
genast afgingo, tillika med tre ifrån Åsele.
Den 30 Junii, 1, 2, och 4 Julii arbetades med 21 mann i linéen; då man om
aftonen wid ankomsten til Eksjön, hwarifrån Swanabyns läge nogsamt
skjönjas kunde, förmärckte at linéen med sin wisning stäfwade Österom
Swanabyn: och således långt ifrån at träffa puncten eller Röret på
Wällingberget: I anseende härtil war man föranlåten at wid Eksjön, 2 ½ mil
ifrån Yxholmen, uphöra med huggningen af ofwannämde Linéea.
Den 5:te om morgonen förfogade man sig något öfwer ¾ mil tilbaka på den
huggna linéen; emedan man til sluttermin?? den 12 Julii, efter hwilken dag intet arbetsmanskap
war upbudat, ej kunde medhinna hela linéen ifrån Yxholmen til
Wällingberget; hwarifrån en twärlinéa uphögs til första försökningslinén
Litt. B. på Chartan: Då den delen av Råsträckningen som war Norrom
twärskjäringslinéen och til Yxholmen, til längden litet öfwer 1 ½ mil,
måste lemnas ohuggen detta året.
Den 6 Julii, utsattes, efter den anledning som nyss upgångna twärlinéa
kunde medgifwa, en ny Linéa til Wällingberget 1 600:de alnar Wästerom den
nyss lemnade Rågatan, på en större myra; med hwarss uphuggande början
gordes ifrån morgonen.
Den 7 Julii, wid solens upgång afgingo ifrån Linéen, utan tilstånd, utaf
Fjällsjö manskapet Helge Johansson och Salomon Ersson ifrån Böle,
Christopher Salomonsson ifrån Backe, Erik Ersson ifrån Russjön, Isak
Ingelsson ifrån Sunnansjö, Johan Johansson ifrån Orrnäs och Anders
Andersson ifrån Björcksjönäset, utan at thet förwäntade ombytet ankommit;
men icke desto mindre arbetades af thet öfriga manskapet uti Linéen til
klockan Tre efter middagen; tå Otta mann från Fjällsjö ankommo til Linéen:
hwarefter en af de trenne ifrån morgonens qwarblifna Fjällsjö karlar, åter
genast afgick: så at arbetet ifrån denna dag och tima fortsattes af Tjo
karlar ifrån Fjällsjö och Ellofwa ifrån Åsele, alt til förrättningens
slut.
För regn och starck dimba, blef ingen warsse Wällingberget förrän den 12 Julii wid middagstiden; då man förmärckte at
Linéen wiste något Österom thet upreste femstena Röret: Och således
skjedde genast brytning på den i rätt sträckning, ifrån den 6 Julii
upstakade Linéan, til Röret på Wällingberget; tit ankomsten war om aftonen
näst ofwannämde dag: då förrättningen äfwen uphörde.
Ofwanskrefne dagar och år
På Embetets wägnar
Olof N. Clausen
[Åter
till sidans början]
[Brev
från länsman Johan P. Edin i Åsele, s. 31–33
i akten]
Afskrift. Lit:r A
Högädle Herrar Landtmätare
Fast jag har ingen kunskap om Edert Embete och göromål, eller wet hwad den
Gränselinéen skal dåga til som nu upgås; får jag då i Djupaste ödmiukhet
berätta litet derom.
1:mo. Lapparna berättar för mig at gränsen är börjad på dett Wällingberg
som afl.? Erik Abrahamsson angifwit; men är icke dett rätta Wällingberg
som har warit ifrån ewärdeliga tider som mann ifrån mann har bebodt.
2:do. För några år sedan hörde jag munteligen af Nådige Herr Baron och
Landshöfdingen i Hernösand at han icke wille wetta af annan gräns, än en
sådan Gräns som skal skilja landsbygden och lapplanden ifrån hwar andra; Ty annars dåger
gränsen til ingen ting, då Swenska och Norrska lappar skal äga land utom
den samma: Ty Norrska och Swenska Konungarnas gorda förening på 1751 kan
icke ändras, således kan icke lapparnas land tagas bort, eller förminskas:
Men är den omständigheten tagen på dett sättet at lapparnas land nyttjas
mäst om wintertiden och de behålla sin gamla rättighet och land, si då kan
dett wara lika mycket war gränsen är.
3:tio. Är för mig ömt til at befalla dit något arbets folck til gränsens
uphuggning på annat sätt, än såsom betingning; Ty icke må dett wara
wederbörandes mening at de eländigare Nybyggare skal blifwa öde för dett
at dett är en swår tid och stor hungersnöd: Ty den tallbark som de
förledit år bärgatt är nu all: Och skal de tänka sig lefwa flera år så får
de icke försumma den här tiden; derföre bör Ländsman Erik Gawelin [Erik
Gavelin] icke
upbåda sådana som derigenom ruineras: Ty aldrig tror jag at gränsen är så
angelägen at folcket skal upbådas så allmänt som mot fjerde hand, och
ingen förskoning med de eländigaste kunna meddelas, eller ock, at gränsens
angelägenhet är så stor nödig at den icke kan upskjutas tils bättre tid,
då den utan största skada kan förrättas: Detta alt har jag nu uti djupaste
Ödmiukhet berättadt; efter min sworna Ed, och gifwit til kjänna hwad som
jag härutinnan förstått; Och dermed befriat min själ både för Gud och menniskor: Och således önskar jag Eder Nåd och Dåd af Gud til
sådan uplysning at ingen skada skjer af någons göromål och framhärdar
Eders Alldra Ödmjukaste tjenare
Johan P. Edin
Åsele d. 25 Junii 1785
P.S. Jag har nog haft lust til at fått den äran och råka Herrarna och
munteligen kunnat blifwa underrättadt om hwarjehanda; men jag måste straxt
i nästa wecka resa bort til Witfjället och göra min syssla.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift av dokument
som ingår i akten Vidlyftiga
handlingar 91, Lantmäteriets arkiv i Härnösand. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
