Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Bäcks by 8 juni 1764
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
Åhr 1764 d:n 8 Junii närwarande uti Ricksens Höglofl:e
Ständers Landt Rå Skillnads Deputation
Å Höglofl:e Riddarskapet och Adelns wägnar: Capitainen Wälborne herr
Daniel Lagerbom.
Å Högwärdige Präste Ståndets wägnar Kyrckjoherden Herr Magister Eric
Widgren [Erik Widgren].
Af Lofl:e Borgare Ståndet Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning
[Mattias Kiörning d.ä.] och Nils
Kröger;
Af Hederwärda Bonde Ståndet Nämndemannen Erich Andersson
[Erik Andersson] och Anders
Ohlsson Öberg [Anders Olsson Öberg].
S.D. Sedan herr Capitain Lagerbom, såsom ordförande i Deputationen hållit
ett till detta tillfälle lämpat och tjenligit tahl, och Deputation therpå
intagit sine säten, så beslöt Deputationen att antaga Lieutenanten
Wälborne Herr Carl Gustaf Toll till ledamot af Höglofl:e Ridderskapet och
Adeln för Wästernorrland, uti vice Häradshöfdingen Wälborne Herr Erich
Teets ställe, som det samma sig afsagdt, hwarföre bemelte Lieutenant
närwarande dess säte i Deputationen intog.
Härefter
Uplästes den af Hans Kongl. Maj:t för Deputationen utfärdade Instruction
af den 7 September 1762; I anledning hwaraf, samt såwida flere Ledamöter
ännu saknades utom Capitainen och Professoren Wälborne Herr Jonas
Meldercreutz, som uti Bref till Ordföranden försäkradt at uti Pingst
hälgdagarna sig wid Deputationen infinna, Deputation beslöt, at af
höglofl:e Ridderskapet och Adelen, uti Bergzrådet Wälborne Herr Lorentz
Peter Söderhielms ställe antaga vice Häradshöfdingen Wälborne Herr Johan
Teet, och af Högwördige Präste Ståndet, uti Probsten Herr Magister Peter
Högströms ställe, kyrckjoherden och Probsten Herr Magister Nills Sund
[Nils Sund];
Kommande således Bref till den 14 hujus igenom Protocolls Utdrag för
bemete [sic] H:r vice Häradshöfdinge och Probst att utsändas;
Widare
Upställtes Formulair till Secreteraren Eeden, som honom förestafwades, och
hwaraf han Ett underskrifwit Exemplair, på befallning, till Deputationen
sedan inlemnade att wid Actorne förwaras.
Sedermera aflade Samtelige Deputationens Ledamöter wanlig Domare eed; Och
ehuru Deputationen, som förbemelt är, ännu saknar någre af dess Ledamöter,
hwilka förr än Pingest Högtiden löpit tillända, ej hinna ankomma, stadnade
dock efter något Discouterande härom Deputationen i det beslut att i dag
efter middagen giöra början med Sjelfwa Landt Råskillnads twisten, till
hwilken ände wederbörande Actores Publici, med flere, som samma måhl i
någon måtto rörer efter anslag till wiss tima komma att inkallas.
S.D. Lieutenanten Wälborne Herr Carl Gustaf Toll, Bewilljades på anmälan,
bewis, igenom Utdrag af Protocollet theröfwer, at han under detta Dato
blifwit antagen till Deputationens Ledamot, å Höglofl:e Ridderskapets och
Adelens wägnar, samt att Deputationens giöromåhl torde på någon tid framåt
ankomma.
Åter till sidans början
Efter middagen.
S.D. Forekommo [sic] Krono Befallningsmannen Wälbetrodde Zacharias Renhorn
och Provincial Fiscalen Wälbetrodde Daniel Hägglund såsom tillförordnade
Auctores Publici uti Landt Råskillnads twisten emellan Wästerbottn och
Wästernorrland, anmälande den förre å Wästerbottniska sidan, sedan
connecterade Chartorne öfwer Praetentions Lineerne blifwit uptedde af
Commissions Landmätaren Eric Wallanger [Erik Walanger] och Extra Ordinarie Landtmätaren
Olof Clausen, hwilka fådt Ordres at wid Deputationen till uplysningz
meddelande sig inställa, at han, jemnlickt samma Charta will påstå
sträckningens början ifrån utöhn Snödan [Snöan] kallad, som är belägen
utan för Ängersiö Fjälen [Ängersjöfjärden], hwilket mercke, alla både älldre och sednare så
wäl Geometriska som Geographiska Chartor skall stadfästa, utom det at alla
uti Fiskiehamnen derstädes liggande Fiskare skola wara nu, som i förra
tider skylldige at betala Tyonde Strömmingen till nästgräntsande
Kyrckjoherde uti Wästerbottn, men ei till Kyrckjoherden i Nordmaling eller
Wästernorrland, hwilket sednare likwäl förmenes hafwa blifwit i ackttagit,
om Snödan någon tid lydt eller legat under sidstnemde Lähn:- Widare sökte
Befallningzman Renhorn at leda Råskillnaden ifrån Snödan till Ängersiö
Åbro [Ängeråbron] upföre Åhn, och det dels af den grund att samma Bro af
uhrålldrige tiden bygts och underhållits till hälften af nästgräntsande
Byar i begge Lähnen, hwadan ock Wäga Byggnaden å ömse sidor till samma
Bro, på lika sätt blifwit iackttagen, dels ock derföre, at ofwannemde
åberopade gamla Chartor, skola sådan Rågångz sträckning styrcka.
Provincial Fiscalen Hägglund anförde häremot, sedan han på föreställning
begifwit sig ifrån påståendet at först och fram för Renhorn så upgifwa och
bewisa Praetentionerne på Wästernorrlands sidan att Snödan [Snöan] och
Änger Åbron [Ängeråbron], så länge, och intill dess de Lagl:n blifwa
bestyrckte, ej kunna ärkiännas för Skilljo märcken, och hwad angår
Wägrödningen till halfwa berörde Åbro, samt at Tyonden ifrån Snödhamnen
skal betalas till Prästerskapet på Wästerbottniske sidan, det förmodade
han wara mindre betydande skiähl, såwida uti Nordmalingz och Grundsunda
Socknar ifrån alldre [sic] tider med Tyonden skall på lika sätt förfarits,
och äfwen med wägabyggnader andre Socknar och Lähn emellan.
Renhorn åter ärkiände wäl det förra såsom skieende uti Afwa By i
Nordmaling samt således innom ett Lähn och allenast Socknar emellan, men
det sednare eller wägbyggnaden trodde han obewisligit wara, och af föga
wicht emot Chartor och andra handlingar, af hwilka en gammal Charta
upteddes utan namn och åretal, som förmentes kunna gifwa någon uplysning
om berörde 2:ne märckens ricktighet.
Åter till sidans början
Å Öre Sagwärcks [sågverks] Interessenters och egne wägnar, samt såsom
Fullmächtig för Norrby Byemän, af hwilka de förre skola äga Privilegium på
Sågtimmer hyggste å den Allmenningztract, som, i Nordmalingz Sockn, intill
Råskillnaden blifwer faststäld, och de sednare, såsom nästgräntzande till
Hörne och Bäcken, inställte sig härwid Inspectoren Johan Christian
Schröder, och androg till bewis at Snödan [Snöan] hörer under
Ångermanland, dels at Tyonde Strömmingen betales till Kyrckjoherden i
Nordmaling, och at Umeå Stads Fiskieeskap, som derstädes idka fiskie,
ständigt måste betala Landlega till Norrby Jordägare, utom det af desse,
årligen särskillt taxerade, Crono utskyllder för denne och flere i
Skiärgården liggande Öar skola upbäras, dels ock skall bewisligit blifwa
at Klock eller Hwitsten, som är belägen närmare emot Wästerbottn än
Snödan, wärckeligen är et ibland de rätta skilljemärcken Lähnen emellan,
och at således påståendet om Snödan skall wara oricktigt, men Hwitsten
[Vitsten/Klocksten] theremot fast, och så derifrån till 2:ne Stenar på en
äng wid Rappängz Ris Rå [Rappängsrisrå], hwilken Norrby, Hörne och Bäckens
Byemän, altid, til hälften hwardera, skola afbärgat.
Hörne och Bäcks byemän häremot bestridde såwäl Klock eller Hwitsten
[Klocksten/Vitsten], som Stenarne uti Rappängz Ris ängen [Rappängsrisrå],
wetande icke at någonthera af dem hållits för Bye eller Landsmärcken, och
fast mindre böra ledas dertill,som igenom sådan sträckning skall blifwa en
krook dem till skada.
Elljest anmälte härwid Renhorn, att wid jemnförelse skall befinnas det en
Landtmätare Stenklyfts Geographiska afritning öfwer Rågången emellan
Wästerbottn och Wästernorrland, affattad år 1676, hwilken af Mullsiö
[Mullsjö] Byemän upwistes, wisar rätt sträckning ifrån Ängersiö ändan till hafwet
efter älfwen; men Hägglund wille ei tilldela samma Charta något wittsord,
såwida deraf ei finnes hwarcken at Stenklyft warit till dess uprättande
förordnad, eller at wederbörande deröfwer blifwit hörde.
Renhorn åter trodde Hägglund äga en Charta af lika beskaffenhet med 1676
års, wid hwars upwisande af Renhorn giordes den anmärckning att å ena
sidan wore ett stycke af henne bortklipt, och befans samma Charta elljest
utan både namn och åhretal.
Åter till sidans början
Widare och under något ytterligare twistande om rigtigheten af Ängeråbron
utlät sig Schröder, att den samma för Lands Rå mercke ei kan eller bör
ansees af den grund at den å Wästerbottniska sidan till hälften blifwit
bygd, så wida sådan Brons dehlning skall skiedt under den tiden, som
Lähnen woro odelte; hwilket Renhorn ansåg för styrcka å dess sida, och det
destomera, som Norrby Byemän i händelse Brodehlningen skiedt förrän Lähnen
söndrades, sedermera och när Lähne dehlningen skiedde nog afskuddat sig
sådan tunga, om icke begge Lähnen derefter stödt tillsammans, men detta
åter förklarade Schröder hafwa mera härrört af Norrby Jordägares
enfalldighet än af något annat.
Hägglund begiärte widare at Olof Andersson i Öre och Anders Johansson i
Brewik [Bredvik] måtte Edeligen höras om förenemde af honom upgifne Lähne
Råmercken. Och som intet jäf fants dem i wägen ligga; så aflade de wittnes
Eden; hwarpå Hägglund uptedde en Olof Anderssons den 18 Junii 1763 utgifne
attest, af innehåll, att då han som är 72 år gammal, för 12 eller 15 år
tillbaka, blef af Norrby Byemän kallad och anmodad, at såsom Nämndeman
afhöra och syna någon twist, som dem och nästgräntsande grannar i Hörne
Umeå Sockn emellan upkommit, angående deras skillnad i Skog, Slotter och
Fiskiewattn, har wittnet af Jordäganderne i begge Byarne hördt dem wid
Rappängz Ris Rå [Rappängsrisrå] utlåta sig, at the ifrån urålldrige tider
ärkiändt och hållit Rappängz Ris Rå för deras laga och ostridige skillje
och Landsmärcken, hwarifrån sträckningen gådt till Klock eller Hwit Sten
[Klocksten/Vitsten] på Biörnön: och ärkiände wäl nu wittnet på efterfrågan
berörde dess Attest men förklarade at han med det deruti nemde Landsmercke
ei annat förstådt eller förstår än Byeskillnad, och at således berörde
Rappängz Ris Rå warit för Byeskillnad att anse, men Klock eller Hwit Sten
har wittnet ständigt hördt wara hållit för Lands Rå, fast han icke kan
påminna sig at han hördt det samma å Wästerbottniska sidan erkiännas; Dock
har en Landtmätare ifrån Gefle Borgz Lähn för några år sedan förrattadt
[sic] en ismäthning på Skiäregården, då han skall antagit Klock eller
Hwitsten för Landsmärcke, äfwen som Per Ohlsson [Per Olsson] i Ängersiö
och dess broder Olof Ohlsson [Olof Olsson] i Brattforss [Brattfors] skola
för wittnet berättadt, att en hoper Landsskillnadsmärcken skola gifwas
norr om Ängerå Bron. Upläst.
Åter till sidans början
Anders Johansson 33 år gamal wittnade at han ei hördt någre Stenar nämnas
såsom Landsråmercken, men at en äng hwars namn han icke kunde sig ärhindra
slagits på wästra och östra sidan af Norrby Byemän under dess Tienstetid
derstädes åren 1751 och 1752 det wille wittnet sig ärhindra. Upläst.
Till ytterligare bestyrckjande af Lands Råets rätta sträckning upwist
Hägglund en af Olof Ohlsson [Olof Olsson] i Brattfors Nordmalingz Sockn
den 17 Junii förl:t år 1763 utgifwne attest, af innehålld att Lands
skillnaden emellan Wästerbottn och Ångermanland af urgamla tider hållits
ifrån Klock eller Hwit Sten [Klocksten/Vitsten] uppå BjörnÖhn uti
hafstranden directe till SqwalpSjön [Skvalpsjön], som ligger i skillnaden
emellan Biörnbergz By i Umeå Sockn och Ängersiö By i Nordmalingz Sockn,
hwilket Olof Ohlsson skall hördt af dess fader i hela hans lifstid, och
äfwen under dess egen lefnad, som med liflig Eed skall kunna bestyrckjas:
- Begiärande i följe häraf Hägglund at få Olof Ohlsson öfwer sådan dess
utgifne attest Eedel:n afhörd: men theremot protesterade Renhorn af den
grund, att Olof Ohlsson skall hafwa en måg uti Norrby äfwen wid namn Olof
Olsson, så ock 2:ne Brorssöner uti Ängersiö, hwilka såsom sträckande med
theras skogz gafwel inemot Lands Rået kunna nytta eller skada theraf
hafwa, utom det at detta åberopade wittnet nu mera skall wara alldeles
blind, så att han ei kan utwisa de i attesten nämde märcken.
Hägglund åter förmente jäfwet wara af als ingen betydelse, såwida twisten
för ingen dehl rörer Bya skillnaden utan endast Lands Rået: Och fortfor
härpå widare Hägglund med dess praetention ifrån Klocksten till
Rappängzrisrå [Rappängsrisrå], derifrån till rummet efter en fierdings
Stollpe i stora Landswägen, widare derifrån till Räfwel Kläpps Rå
[Ravelkläppen], som efter Landtmätaren Wallangers wid Praetensions
Lineernes upgående hållne Protocoll skall bestå af en stor Stenrösa om 16
ahlnars diameter och 1 1/2 ahlnars högd på högsta Berget belägen, med ett
hol mitt uti dock utan wisare, samt änteligen derifrån till en flat hälla
breddewid Bäcken som faller ut på södra sidan af Skwalpsiön, Skwalpsiö
hällan kallad, förmodade Hägglund alle desse märcken wara sådane, att the
för Laggillde Rå böra anses:
Renhorn åter wille ei anse andre än Fembstena Rå [femstenarå], och sådane som de i
Lagen beskrifwes, för Lagl:e, och trodde at de af Hägglund upräknade
märcken, äro alla i sednare tider tillkomne och dicktade, hwarföre han å
them intet afseende hafwa will, och minst innan the Lagl:n blifwa
bestyrckte, förmenande Renhorn at dess Praetensions Linea ifrån Ängerå
Bron [Ängeråbron] till någre stenar wid Skwalpsiön [Skvalpsjön] skall äga
mera grund, och kunna desto mera bestyrckas, som Jon Persson [Johan
Persson] i Ängersiö, wid tilfälle förklarat sig nögd med sådan Lineens
sträckning, och framstrykande nederst i Ängersiö Åmynne, hwarom han
närwarande ärhindrades, men Jon Persson wille sådant sig icke påminna.
Som nu aftonen war förliden, så lemnades Actorerne med flere afträde, med
tillsägelse att i morgon få efter anslag biwista Procolljusteringen; Då
Renhorn förbehölt sig, att ytterligare få beswara hwad Häggland om
sidstnemde Landsmercken anfördt.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar,
R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
