Kungligt brev av den 7 september 1762
om
råskillnadsdeputationernas befogenheter
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
Adolph Friedrich med Guds nåde, Sweriges,
Gjöthes och Wendes Konung etc. Arfwinge til Norrige, samt Hertig til
Schlesswig Hollstein etc. etc.
Wår ynnest och Nådige benägenhet med Gud Altsmägtig. Tromän, Friherre och
President och Commendeur af Wår Nordstjerne Orden, så ock Cammar Råd.
Sedan Wi uti Nådig skrifwelse, af d: 19 Julii 1756, gifwit Eder til känna
Riksens Ständers underdåniga föreställning om angelägenheten däraf at de
om LandtRåskillnaderne upkomne långwarige twistigheter, emelan Westerbottn
samt de angräntsande Gefleborgs och Österbottns Höfdingadömen, måtte komma
til skyndesamt slut, hälst sådant äfwen lände til Allmänningarnes och Bye
Skogarnes urskiljande och at Ricksens Ständer til befordran häraf funnit
godt, at sedan Rå-linierne blifwit upgångne och affattade, wise Deputerade
af alla Stånden från bägge angräntsande Länen skulle förordnas; öfwer
hwilkas Utslag ej annorstädes, än hos Riksens Ständer beswär anföras
måtte. Så har Oss wid öfwerwägande af hwad wederbörande Embetsmän härwid
erindrat, flere omständigheter förekommit, som fordrat Riksens Ständers
egit närmare utlåtande, i hwilket afseende Wi ock dem samma Riksens
Ständer under sidsta Riksdag communicerat: Til underdånigt Swar härå hafwa
jemwäl Ricksens Ständer förklarat, at ehuruwäl hufwud göromålet wid
berörde förrättning ofelbart är at pröfwa och fastställa gräntse linierne
Länen emellan, men icke egenteligen at afgöra några enskilte
Rågångstwister emellan Byar, hwilka ej kunna med sjelfwa Landamäret eller
Länens skillnad hafwa någon gemenskap, eller deraf determineras; Har dock
Ricksens Ständers afsigt uti ofwanberörde deras underdåniga tilstyrkande
tillika warit, at der Rå-Linierne för Allmänningar, som ligg? wid
Läneskillnaden kunna finnas stridige, de på en gång och tillika borde
afgjöras, samt Bye-Skogar jemwäl urskiljas, om det beqwämligen wid samma
tilfälle kunde låta sig gjöra: Men på det twifwelsmål hos de förordnade
Deputerade härom, icke må til hinder i förrättningen upkomma, eller
anledning gifwas til någre inwändningar de twistande emellan; finna
Ricksens Ständer nödigt, at tydeligen utsättas bör, det Deputerade
förnämligast hafwa at lagligen afgiöra de twistige gräntseLinier emellan
Länen, och där Läneskillnaden kommer at stryka fram öfwer Allmännings
Skogar, då alltid tillika pröfwas de stridigheter som angående
Allmänningarnes rätta Råmärken för hwardera Länet kunna förefalla; Men
finnes sådane Allmänningar förut genom rigtige Stafleder åtskilde, då måge
de nästgräntsande Häraders rådande icke ändras eller rubbas därigenom, at
Läneskillnaden öfwer deras mark uti annan sträckning framlöpa kan, samt
til den änden, de rör och märken, som Landamäret betekna, således
inrättas, än de icke med de andre Bohlstada -- eller andre Allmännings
Skiäl i framtiden måge förblandas. Finnes åter någon tilstötande
Bye-Rågång wid gräntsen af Länen wara under twist, och samma By endast
består af Cronojord, då måge Deputerade likaledes äga Domsrätt, at sådan
Rågångstwist afdöma, om det beqwämligen och utan uppehåll i
hufwudförrättningen ske kan: Men skulle uti de twistande byar wara
enskilte jordägare, fräle eller Skatte, och de uppå Deputerades dem gjorde
föreställning at åsämjas, huru Råskillnaden efter bästa skäl synas böra
gå, icke till någon godwillig förening skulle kunna förmås, då lämnas
twisten dem emellan til utförande efter Allmän Lag. Under alt detta bör
Deputationen noga i agt taga, at ej något igenom åtgärd härwid uphäfwes,
som laga kraft wunnit.
[Åter till sidans början]
Widare, och på det ytterligare hinder och twifwelsmål om sättet till
Ledamöternes utnämnande uti desse Råskillnads Deputationer måtte warda
afbögde, hafwa Ricksens Ständer pröfwat nödigt, at sjelfwe utnämna
följande män: nämligen för Väster Norrland af Ridderskapet och Adelen
Bergsrådet Lorents P. Söderhjelm och vice HäradsHöfdingen Theet [Teet], af
Prästeståndet Kyrkoherden Magister Unaeus i Nordmaling, af Borgare Ståndet
Borgmästaren i Hernösand, Matthias Kiörning [Mattias Kiörning], och af Bondeståndet
Ricksdagsmanen Eric Andersson från Ångermanlands Norra fögderie; För
Wästerbottn af Ridderskapet och Adelen, Öfwerste Lieutenanten och Riddaren
Lagerbohm samt Professoren MelderCreuts [Jonas Meldercreutz], Af Prästeståndet Probsten
Högström [Per Högström] i Schellefteå, af Borgare Ståndet Borgmästaren i Pitheå Nils
Kröger, och af Bondeståndet Riksdagsmannen Anders Olsson Öberg från Pitheå
Sockn och Kopparnäs By, hwilka ledamöter dock böra först biwista
förrättningen på den ena och sedan på den andra gräntsen af berörde Län,
så at ej särskildte för begge Läneskillnaderne förordnas.
För Österbottn de redan wid förra Ricksdagen utnämde Deputerade, hwilka
äro af Ridderskapet och Adelen Capitainen och Riddaren Herman Julius Roos,
samt Öfwerste Lieutnanten och Riddaren Carl Constantin de Carnal, eller då
han af sjukdom kan wara hindrad Majoren Gertta; af Prästeståndet Probsten
i Limmingo Matthias Pazelius; af BorgareStåndet Borgmästaren Lars Blom?
och af Bonde Ståndet nämbdemannen Jacob Påhlsson, eller då han ej kan wara
närwarande Ricksdagsmannen Micaël Spikbacka. Och emedan desse således
blifwa Ricksens Ständers Deputerade, så bör ock omröstningen wid målens
afgjörande efter Ricksdagsordningen ske Ståndswis, och, där lika röster
blifwa på båda sidor, kommer saken till alla sina omständigheter tydeligen
utredd, at Ricksens Ständers egit afgörande wid nästa Ricksdag
underställas: Skulle någon af de nämde Ledamöterne, genom döden afgå,
eller eljest af laga förfall ifrån förrättningen hindras, måge de
närwarande ledamöter en annan i den frånwarandes ställe utnämna, och där,
i sådant fall någon af Ridderskapet och adelen wore frånwarande, men ingen
annan af bemälte Stånd innom Länet boende wore at tillgå, måge Deputerade
äga frihet, at någon utom Länet til Ledamot i stället kalla; Äfwensom och
Deputerade sjelfwa måge utnämna någon skickelig Person at såsom
secreterare wid förrättningen til handa gå. Och hwad sluteligen
resekostnaden och dagractamentet så för Deputerade sjelfwa som actores och
Betjeningen widkommer, Så hålla Ricksens Ständer i underdånighet före, at
i anseene til tidernes dyrhet och förrättningens beswärlighet, ledamöterne
af de Tre första Stånden må tilläggas Fyra Dahl:r Silf:rmt om dagen och
skjutts för 2:ne hästar hwardera, samt Ledamöterne af Bonde Ståndet Twå
Dahl:r Silf:rmt om dagen och skjutts för en häst: Secreteraren Tre Dahl:r
Silf:rmt om dagen och skjutts för 3:ne hästar, samt actores publici Twå
Dahl:r Silf:rmt dagTractamente hwardera och skjutts för en häst.
Nu som Wi wele at denna förrättning må komma til skyndesam wärkställighet;
Så är härmed til Eder Wår Nådige Befallning, at J därom dragen behörig
försorg, och därwid jemwäl gifwen Ricksens Ständers ofwannämde Deputerade
til i agt tagande och efterrättelse tilkänna, hwad Riksens Ständer uti
ofwanberörde måtto, såsom Jnstruction för dem, i underdånighet andragit;
Låtande Wi ock Wåre Nådige Ordres afgå til Wårt och Ricksens StatsContoir,
angående omkostningen och dagtractamentet för dem. Wi befalle Eder Gud
Alsmägtig nådeligen. Stockholm i Råd Cammaren d. 7 September 1762.
Adolf Friedrich
/J. von ???
Till CammarCollegium ang:de Landråskilnaderne emellan Westerbottn, samt
Westernorrlands och Österbottns Höfdingedömen.
Pr. d. 3 Febr. 1763. Upl. d. 8 d:o och afgår härom till R: Ständers
förordnade Deputationer med flere ut in protocollo.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Kammarkollegii samling af
kungl. bref, år 1762, fol. 660–666.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
