"1482 års landsskrå"
Det s.k. 1482
års landsskrå beskriver
Jämtlands gränser. Texten i dokumentet är dock inte från 1482 utan är
betydligt äldre, i varje fall från 1200-talet. 1482 års landsskrå är en avskrift
gjord detta år i Sunne vid södra delen av Storsjön. Avskriften ska ha
förvarats i Ragunda kyrka fram till Baltzarfejden 1611 men
återfinns numera i Riksarkivets samling av pergamentbrev
(Hamnström 1928−29). När handlingen åberopas i
råskillnadsdeputationens
protokoll från den 8 januari uppges den i stället ha förvarats i
Ramsele kyrka, "fast, på effterfrågan, det samma sedermera ej
kunnat igenfås". Innehållet tycks i varje fall ha varit detsamma.
Dokumentet finns i flera varianter. Nedan återges en
text som anses ha tillkommit 1273, då ett gränsavtal träffades mellan
svenska och norska kungen. I denna text återfinns bara Jämtlands östgräns från
Lapplandsfjällen ned till Härjedalen, men i detta överensstämmer den
nästan helt med Ragundadokumentet. Det här återgivna dokumentet ingick i
en norsk lagkodex som tillhörde lagmansarkivet på tingsstället Steig i
Hålogaland. Efter texten följer en uttolkning på sentida svenska.
Åter till förteckning över historiska dokument
Landsskråets text [1]
Þetta landamære
er mellim Jæmtalandz ok Finmarkar ok Hælsingalandz:
vestr or Lenglings lidum ok sua no[r]dr till Straums. Eigu
þa Jæmtar nordr a
Finmork fra Straumi XIX rastir at veida dyr ok ikorna, ok gengr sua austr
landamæret mote Angrmannalande, tækr
til þar sem heitir Veimosior;
þædan i Hulsio ok i Kiodsio;
þædan ok i Rauda sio; þædan
i Hættings sio; þui
nest i Hellu sio; þædan i Neigar sio; sidan i
Kiærsio ædr Kiolsio no[r]dan at Rafuundum; þædan
i Þelliasen nordan at Bilar tiarne ok sua sudr i
Tiorsioar holm ok sua i Blafinnungs tiorn. Þar deilldu þau vm i anduerdri
kristni Gunilldr sniælla, er bio a Solatunum, en Arne illi het madr, er
bio i Hiælsio a Rafuundum. Hann var fyrstr madr kristin. Þar volde þat
þeirra osætte at Gunilldr tok fin sin ok setti a land Arna vidr Blafinnugs
tiorn; tok Arne þan fin ok sœkte nidr i vatnet. Sidan varo þat saatmæle
þeirra at Arne gall londen firir austan tiornena. Þa let Gunnildr en fara
i votn Arna. En Arne let sua marka votn sin er hann for fra; sœkte nidr
reinshornom heilum ok rak i iarnagla till merkis, ok fan Arne med þui
agirnd Gunnildar ok sattrof. En sidan gengo þau lond aftr vndir Arna. E[n]
finrin het Blafinnr ok var af honum kallat Blafinz tiorn. Ok liggr sua
landamæret sudr i Tundrasen austan at forse, en þædan ok i Ignarsand
fisklunini mellim Mædelpada ok Fiskabua; þædan ok i Þælliasen mellim
Stæmnis ok Musasandz; þædan ok i Vigmundar sand austan at Nærda; þædan ok
i Aga; þædan ok i Helliflygh; þædan ok i Vppsio ok sua i Þorhogs eid i
Jæmta skoge; þædan ok i Vigmanbek og sua vestr i Hafra austan aat
kirkiunni, sem nest hafua Hafravellir; æ sidan austr, er Skuli iarl do;
ligr landamæret sua sud[r] mote Heriardall.
Åter till sidans början
Tolkning
[2]
Denna gräns är mellan Jämtland och
Finnmarken [samernas land] och Hälsingland [då även omfattande Medelpad
och Ångermanland]. Från Finlierne vid sjön Lenglingen [i norska
Sörli] och norrut till övre änden av Ströms vattudal [kanske mer precist
Gullströmmen?]; 19 raster norr om
Ströms vattudal har jämtarna dock rätt att jaga djur och ekorre. Så går
landamäret österut att möta Ångermanland, till det som heter Vojmsjön [det
var dit upp som jämtarna ägde jakträtt i Lappmarken]; därifrån till
Hulsjö [okänd sjö, antagligen inom Dorotea] och Kiodsjö [nämns inte i
andra avskrifter av dokumentet]; därifrån till Rösjön [Röströmssjön, där
Röberget är ett gammalt gränsmärke];
därifrån till Hotingssjön; därnäst till Hällvattnet [på gränsen mellan
Bodum och Alanäs]; därifrån till Nagasjön [på gränsen mellan Bodum och
Fjällsjö]; sedan till Kälsjön [på gränsen mellan Helgum och Ragunda]
norr om Ragunda. Därifrån till Tallåsen [Tallberget?] norr om
Bilartjärn [Vägersjön i Edsele?] och söderut till Tiorsjöarholm [Torrsjön
på gränsen mellan Ragunda och Fors?] och så till Blåfinnstjärn.
Där tvistade i den första kristna tiden
Gunilla snälla [dvs. den sluga eller kloka Gunilla], som bodde i Sollefteå, och
Arne illsluge, en man, bodde i Hjälsjö [vid Hällesjön?] i Ragunda. Han var
den förste kristne mannen. Trätan vållades av att Gunilla tog sin finne
[dvs. same] och satte honom på Arnes land vid Blåfinnstjärn. Tog så Arne
finnen och sänkte honom i vattnet. Sedan vart det satt det avtalet mellan
dem, att Arne betalte för landet öster om tjärnarna. Då lät Gunilla åter
fara i Arnes vatten, men han lät så märka ut sina vatten, där han for
fram, att han sänkte ner renhorn och vrok däri järnnaglar till märken, och
fann så Arne Gunillas girighet och fredsbrott. Sedan gingo de landen åter
under Arne, men finnen hette Blåfinn, och var Blåfinnstjärn uppkallad
efter honom. [Många har både förr och senare försökt lokalisera
Blåfinnstjärn. Hamnström menar att den är identisk med Fängelsjön i
Graninge.]
Och ligger så landamäret söderut i
Talleråsen öster om forsen och därifrån till Ingersands fiskställe mellan
Medelpad och Fiskeboda [Boda i Indals-Liden]; därifrån ock till
Tallåsen mellan Stemnis och Musasand [mellan Stamsjö och det delta som
bildas vid Musåns utlopp i Indalsälven?]; därifrån ock till Vigmundarsand
öster om Naerda [en sandstrand öster om sjön Hemsjön i Hällesjö socken?];
därifrån ock till Aga [okänt]; därifrån ock till
Helliflyg [okänt; avsnittet från "Tallåsen" till
"Helliflyg" förekommer inte i andra avskrifter av dokumentet]; därifrån ock
till Oppsjön [på
gränsen mellan Holm och Hällesjö] och så till
Torhogs ed [Badstugunäset i sjön Torringen i Borgsjö] i Jämtskogen; därifrån ock i Vigmanbäck
[Marbäcken vid Jämtkrogen] och så från sjön Haverns mynning österut emot
Haverö kyrka, som alltid legat öster om landsmäret [dvs. hört till
Medelpad] sedan Skule
jarl dog. I söder ligger sedan landamäret mot Härjedalen.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över historiska dokument
[1] Sveriges traktater med
främmande makter, band 1, nr 120: Handling rörande gränsen mellan
Sverge [sic] och Norge. 1273?. Text nr 5 (s. 245−246).
[2]
Tolkningen har gjorts med hjälp av flera källor:
Hamnström, Malte. 1918. "Ångermanlands och Medelpads gränser i forna
tider". Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, s. 28−41.
Hamnström, M. 1920. "Ångermanlands och Medelpads gränser i forna tider.
Del II".
Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, s. 1−8.
Gustafsson, Gustaf. 1974. Ångermanland, Medelpad och Jämtland: riks-,
läns- och landskapsgränser i forna tider.
Hanssen,
Georg & Paul Jenssen. 1994. "Det märkliga hacket i gränsen". Jämten
nr 87.
|
