Steksundsholmen

Den landskapsgräns mellan Ångermanland och Åsele lappmark som fastställdes den 17 september 1766 avslutas på Steksundsholmen allra överst i Tåsjön. Här slutar även gränsen mellan Ångermanland och Jämtland, enligt den förlikningsdom som avkunnades samma datum. När lantmätare Stagnell kom dit i juni 1785 för att bygga ett röse på holmen stod denna emellertid under vatten. Han byggde därför i stället ett röse en bit upp på Tåsjöns östra strand. Det ersattes med ett nytt år 1834 (markerat med III på kartan till höger).

År 1861 sänktes Tåsjön ett par meter och Steksundsholmen blev betydligt större. I samband med laga skiftet på 1910-talet byggdes ett röse just på den plats där Ångermanland, Jämtland och Åsele lappmark möts (röse IV). Det bestod av en rest spetsig sten, 60 centimeter hög och 20 centimeter bred, vilande på en flat sten.

När Tåsjön sedan blev vattenkraftsmagasin i slutet av 1940-talet höjdes vattenytan åtta meter och Steksundsholmen kom att helt ligga under vatten. Endast i slutet av vintern, när magasinet når sin lägsta nivå, blir holmen synlig. Innan vårfloden börjar kan man till och med gå ut till holmen från den västra sidan av sjön. Men det gäller att vara på plats vid rätt tillfälle! Så fort snösmältningen i området kring Tåsjön och Saxån kommit igång på allvar stiger vattennivån och det blir omöjligt att ta sig ut till holmen till fots.

När vi skrev boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007) fick vi aldrig se holmen. Vår resa slutade vid röset på Tåsjöns östra strand.

Våren 2009, två år efter att boken kommit ut, hörde Sune Lind från Vilhelmina av sig och berättade att han den 26 april samma år rott ut till Steksundsholmen tillsammans med Ingrid Pettersson och Bertil Lind från Norråker. Sune och hans vänner hade lyckats hitta och mäta in de gamla rösena, trots att de var nedtryckta i dyn. Isen lägger sig nämligen när magasinet är fullt och trycker sedan mot botten när vattennivån sjunker under vintern.

Länsröset (markerat med romerska siffran V på kartan uppe till höger) fanns på positionen N 7148687 E 1489156. Visarstenen var avbruten och låg strax intill röset. Besökarna reste upp den och satte den på plats (bilden nere till höger).

Landskapsröset (markerat med IV på kartan i boken) hade positionen N 7148664 E 1489153. Det var ännu mer förstört än länsröset (bilden nedan).

Sund Lind besökte även holmen den 25 april 2010. Den ene av bokens författare, Staffan Norstedt, gjorde ett eget försök den 19 april 2011. Men då hade vattennivån redan stigit så pass att holmen inte gick att nå till fots. Steksundsholmen gäckar oss alltså fortfarande!

Det gamla trelandskapsröset. Foto: Sune Lind 25 april 2010.

Här kan du ladda ned ett extrablad om Steksundsholmen.

Utsnitt ur lagaskifteskartan för hemmanen Norrby 2 och 3. Romerska siffran III markerar det röse som byggdes 1834. Det står på landskapsgränsen mellan Ångermanland och Åsele lappmark. IV är det röse som 1912 restes på den punkt där de landskapen Jämtland, Ångermanland och Lappland möts. Den röda linjen genom V och VI är den idag gällande länsgränsen.

Röse V på kartan ovan, med den rågång som utgör länsgränsen i bakgrunden. Foto: Sune Lind 26 april 2009.