Hem Natur Textjobb Kultur Trycksaker Thalassa Publicerat

Källdokument angående dragningen av landskapsgränsen

mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark

Upprensning av gränslinjen
Vitberget–Karpsjökasen–Ångermanälven
1828–1830

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Följande delar av akten återges här:

Åter till förteckning över källdokument


[Samling på Karpsjökasen, troligen 1828, s. 1617 i akten.]

Den 6:te Julii

skedde ankomsten til den af Westernorlands deputerade förmodade Karpsjökas, hvilken wore belägen å en hög bergkulle nordanom Tjärns by i Åsele Sokn, där en stenhög wore på spetsen af berget efter ordning sammanwältad, omkring en grof tallpåla uti hwilken åhrtalet 1792 med flere namn wore inristad, men saknades likwäl utliggare från rösen, dock woro linierne synlige såväl til Hwitberget norrut, som wästerut til Wällingberget Åsele Sockenmän jemte Wiska [Fredrika] fullmågen? yrkade åter, at den wid uppresan från Åbosjön af dem uppriste Kulle, som å 1764 års Charta document kallas Nipkullen, i deras tanke wore den rätta Karpsjökasen, där en medelmåttig stenrösa af människo händer ock wore sammanlagd, från hwilken utliggare i berget syntes nedsatte, 18½ aln: från röset, som förmentes wisa stafleden så väl til Bullerforsen som ock kallas Ågwiken som ock til Gul?? [trol. Gulselet] och widare til Wällingberget.

Wid den af förättningsmännen wäckta frågan, om ej, till uppfyllande af de å ömse sidor undfångne Höga ordres det wore mäst öfwerensstämmande, at påbörja linéens uppqwistande til Wällingberget ifrån Westernorrlands läns praetenderade Karpsjökas, såsom mera igänwuxen och osynlig än den til Hwitberget, som ock i sednare tider blifwit upprensad, på hwilka sträckor Anundsjö Sokn skulle med sitt ägoområde inlöpa, men puncten där detta å marken komme at ske, så wäl som utmärkandet å 1764 års Charta, hade ej mindre Krono än Landtfullmägtigen sig icke bekant, såväl som angräntsande Byer härom icke kunde tilförlitligen upplysa Westerbotns närvarande deputerade, de samma som wid första sammanträdet den 2:dra i denna månad, förklarade på owilja at i handtlangning och all annan åtgjärd wilja deltaga för närvarande, då Ångermanlänske praetentjon komme at följas, hwilket tvifwelsutan lämnade anledningar til ytterliga twister om besittning och äganderätt, helst ej mindre än sex byar nu hörande? til Westerbotns Län och Åsele Lappmark komme at falla? nedanom lineen och således underlyda nedre landskapet?, nämligen Solberg, Tjärn, Holmträsk, Rödwatnet [Rödvattnet], Tegelträsk och Tjäl [Käl] [not i kanten: ehuru troligen anlagda före 1766]; Hwad således åsyftade ändamålet med uppgåendet af öfre Lineen kunde wara wille Lappmarks boende? tills widare hafwa i ödmjuket understält, på det wälgrundade skäl, att derigenom ingen häfdeskildnad mellan Anundsjö Sokn och Åsele Lappmark blefwe upptäckt, eller någonsin kan bifallas, som? skulle kunna tjena til gräns för Ångermanlands förestående? afwittring, hwilken för denna gång föranledt til ifrågawarande förrättning ej obemärkt lämnat det ännu saknas Krono och Landsfullmägtige ankomst från Westerbotniske sidan, hwadan förrättningsmännen woro föranlåtne, at på anförde grunder och då icke? eller Krono Länsmannen i Anundsjö möjeligen kunde försträcka det handtlangningsmanskap, som för bestridandet av så wäl Åsele som Anundsjö distrikter?; denne twist Konungens Höga Befallnings? hafwandes ombepröfwande ödmjukast underställa, och tils widare med gjöromålet upphöra, ärindrade slutligen ofta bemälte Åsele och Wiska deputerade, det, så hastigt detta gjöromålet åter kommer i wärkställighet, början med lineens uppgående då gjöres på så kallade Ångerbaln [Ångerbalen] och widare ??? Bullerforsen med öfrige förr uppräknade märken.

Tjern ut supra å embetes wägnar

And. Dan. Sellin

P. Näslund

Christian Walgren? Krono Fullmägtig

Zackris Häggström?

Mårten Mårtensson i Hädanberg [bomärke]

Nämdemän

[+ ytterligare något oläsligt]

Åter till sidans början

[Nytt försök i Studsviken 1828, s. 18−20 i akten.]

År 1828 den 22:dra Julii instälte sig underteknad Commisions Landtmätare, med anledning af Konungens Höga Befallningshafwandes aflåtne nådgunstiga förordnande? under den 7:de i denne månad, uti Studswikens by af Björna Sokn; förat i lika öfwerensstämmelse med Konungens Befallningshafwandes Ordres, under den 7:de Maji förledit år företaga Rågångs upphuggning mellan Westernorrland och Westerbotns Landskaper; hwarwid, efter härom gifwen laga termin, den genom Commissions-Landtmätaren And. D. Selins föranstaltande blifwit uti nästgränsande Socken tilkännagifwen, sig anmälte, såsom Kongl. Majts och Kronans Ombud å denne sida Herr Expedit. Krono-Befallningsmannen G. Synnerberg enligt wäl Lands-Cancelliets förordnande under 7:de dennes; såsom fullmägtig för Björna Bonden Anders Andersson i Nyliden enligt Sockne-stämmo-Protocoll af den 13:de i denna månad.

Från wästerbotniske sidan anmälte sig Herr Krono-Länsmannen J. E. Grönlund från Åsele, såsom Krono-Ombud, efter förlidit år af Konungens Befallningshafwande i Umeå utfärdadt förordnande, såsom Sockne-fullmägtig för Åsele, Bonden E.D? Gafwelin i Gafsele samt i lika egenskap från Fredrika-församling, bonden Nils Samuelssoni Holmsele hwarförutan såsom ??? männ från ???

S.D. efter uppläsandet af anförde laga förordnande hwaremot på tilfrågan ingen hade något att ärinra anmälte Publique Fullmägtige å Westerbotniske sidan att ej ännu försports Herr Commissions Landtm? Sellins ankomst, hwilken til morgondagen skulle afbidas, och widare sammanträde derintils uppskutad.

Den 23:dje

I närvaro af förrbemälte fullmägtige och ombud skedde åter sammanträde på berörde ställe, då ett litet? bekymmer af Kr.Länsmannen Grönlund anmältes att ? Sellins närvaro ännu saknas, hwartil orsaken, han icke eller låtit afhöra; Herr Expedions? Krono-Befallningsmannen Synnerberg anmälte att sk? förfarande således borde lagligen wärka förrättningens uppskof, derutinnan äfwen instämde, å Kongl. Majts. och kronans wägnar, Kr. Länsmannen Grönlund; med framställning tillika, om ej, wid nytt? företagande af detta gjöromål, början gjöres för??/från?? endera ändan af ifrågavarande Rågång som led? sig i rak sträckning från Hwitberget til Karpsjökasen 6 Mihl i längd; och som underteknad Landtmätare icke eller anser sig behörig fortsätta förrättningen utan i förening med den från Westerbotn tilförordnade Landtmätare, så blifwer denne förrättning upskuten til den 1:sta nästinstundande september med föreslagit och utsatt nytt sammanträde i Bahlsjö by och Bjurholms Sokn, såsom närmast belägna By intill Hwitberget; derom närvarande fullmägtige underrättades Studswiken ut supra

å embetes wägnar

P. Näslund

G. Synnerberg

J.E. Grönlund

Anders Andersson i Nyliden [bomärke]

Eric Gavelin [Erik Gavelin] i Gafsele [bomärke]

Nils Salomonsson i Holmsele [bomärke]

Eric Ersson [Erik Eriksson] i Gafsele [bomärke],

Sven Sjöberg i Stennäs [bomärke]

Nämndemän

Åter till sidans början

[Uppgående av gränslinjen Vitberget−Karpsjökasen 1828, s. 21−25 i akten.]

Den 1:ste September samma år instälte sig åter Underteknad Landtmätare uti Bahlsjö [Balsjö] by af Bjurholms Sokn, förat, enligt förrättningsmännens sednast fattade beslut under sammanträdet i Studswiken den 23:dje sistlidne Julii fortsätta Rågångsförrättningen mellan Ångermanland och Westerbotn, hwilken redan förlidit år tog sin början, men af omförmälte hinder härtils måst uppskutas; härwid närvarande sig nu anmälte Commissjons Landtmätare Anders Daniel Sellin, hwilken jemte Underteknad Landtmätare från Westernorrlands Län, med gjöromålet skulle öfwertaga gemensam befattning.

Såsom ombud å Kongl. Majest. och Kronans wägnar anmälte sig de samma som wid sista sammanträdet, äfwensom Soknefullmägtigen ifrån Björna.

Från Åsele Sokn, förekom såsom Soknefullmägtig Eric Göransson? från Hälla, och i lika egenskap från Fredrika församling Bonden Daniel Walström i Strömåker, den förre enligt Soknestämo Protocoll af den 25:te Augustii och den sednare af den 13:de i samma månad innewarande år Att wid samma tilfälle bewaka rättigheter å Bjurholms Sockens wägnar företedde förre Nämndemannen Anders Rönnsten i Agnäs, Lars? Olof Jonsson i Bjurholm, soknestämmo-Protocoll af den 31:sta i nyssnämde månad; hwarförutan såsom gode männ, hwilka förrättningen komme att biträda?, förekommo Bönderne Jan Jönsson i Gottne och Eric Persson [Erik Persson] i Söderå af Mo församling, äfwensom Eric Ersson [Erik Eriksson]i Gafsele, Åsele Sokn, och Anders Becklund i Carlsbeck [Karlsbäck], såsom God mann från Bjurholm.

§ 1:sta

Sedan sista sammanträdes-Protocollet, under den 22 och 23:de förvekne? Julii för wederbörande blifwit uppläst, och ej något ytterligare hinder, för wärkställigheten af detta gjöromål, å någondera sidan anmältes; framstälte Herr Expeditjons Krono Befallningsmannen Synnerberg, huru wida, enligt öfwerenskommelse wid förrättningens uppskof i Studswiken, någon anstalt vore åstadkommen, antingen å Herr Commissjons Landtmätaren Sellins sida eller ock af Kr. Länsmannen Grönlund, förat ärhålla behörig handräckning wid lineens framgående genom Bjurholms Sokn; Om Krono ombudets tilförordnande skulle dock genom den förstbemältes försorg, i behörig ordning anmälan blifwit, efter eget nu gifne utlåtande, hos Konungens Höga Befallningshafwande i Umeå, ingifwen?, ehuruwäl lika anhållan om Ordres för Krono Länsmannen i Bjurholm, att i nämde afseende nödig handräckning tildela, derwid icke blifwit hogkommen. Efter ärhållen sådan upplysning, hwilken åter å Westerbotniska sidan eller deras deputerade förråda någon försumlighet, fant bemälte Krono Fogde anledning att framställa, huruwida någon förrättning, sådan som denna kunde låta sig gjöra, utan arbetsmanskap, och utan fogad anstalt om nödig kosthållning för Embetsmännen, helst i en Fjellmark der lineen kommer att framgå, och oftast 2:ne och 3 dagars wäg torde afgå mellan hwarje bebodt ställe, som förmodas äga usell bergning för eget behof; om ej på anförde grunder, werkan til nytt uppskof blifwit uppdagad, och öfwer hwilket anförande äskades förrättningsmännens yttrande, som derå förgodtfunnit stadga följande

Beslut:

De af Expeditjons Krono Befallningsmannen Synnerberg andragne skäl, som, förmodas åter böra åstadkomma inhibitjon, af detta anbefalde gjöromål; har förrättningsmännen icke ansedt wara af den wikt, att derå kunnat i deras ??? gjöras något afseende, och hwartill icke eller Kongl. Majt:s nådiga stadga om skriftewerket? i Riket af den 4:de Maji förledit år, rörande Rågångar, gifver anledning, hwadan kommer undersökning af så kallade Hwitberget att först företagas på grunder som? Chartan af år 1764 jämfört med Konunga-Domen af den 17:de September 1766, gifwer wid handen; börandes härwid Herr krono Länsmannen Grönlund bestrida det Handtlangningsmanskap, som kan ärfordras för transporten af de oumbärligaste effecter wid lineens utstakning från berörde punct, intill dess K. Länsmannen i Bjurholm, hwilken Herr Landmätarn Sellin genom afgående Cours, låter genast underrätta om dess åliggande; hunnit ankomma Bahlsjö den 1:sta sept. 1828.

Åter till sidans början

§ 2.

Den 2:dre September wid uppresan från Bahlsjö by till Hwitberget [Vitberget], anträffades Kr. Länsmannen Sikström uti Bjurholms Prästgård, som ej twekade, att, ehuru af Konungens Befallningshafvande i Länet icke derom beordrad, med all skyndsamhet, medelst utfärdande af Budkaflar, uppboda af sitt District, det handtlangningsfolk, som för ifrågavarande arbete ärfordrades, såväl som all annan behöflig handräckning, ej skulle fela, så widt Bjurholms Sokns område tilgräntsar Hwarföre Socknefullmägtigen Anders Rönnsten, nu gjorde förrättningsmännen åtfölje, förat af Sikström befulmägtigad arrangera, hvad på honom ankomma bör.

§ 3.

Den 4:de September skedde ankomsten til Hwitberget, det samma som uti Högstberörde nådige dom omnämdes under puncten N:ro 1, hwarest Krono Länsmännen från Åsele lika med Bjurholms Fullmägtigen, låtit inställa arbetsmanskap, som nu skulle begangnas; då Lappmarksboerne inlämnade ett anförande under d. 20 sistlidne augustii, til Protocollet, sådant det här wid akten finns åtfogadt; hwarefter Projectlineen utstäldes i connectjon med högden af berget Ångerbaln [Ångerbalen] som nu wore, på afstånd af twänne mihl, här synligt, sedan ett femstenarör blifwit anlagt, hwars hjertesten är 1¾ ? aln lång, ¾ aln bred, samt ¾ ? aln tjock, uti medelpuncten af Röset om 5 alnars Diameter, försedt med behörige utliggare på 25 alnars afstånd, å högsta spetsen af Berget.

§ 4.

Härefter fortsattes lineens utstakning genom Bjurholms å ena samt Wiska [Fredrika] Sokn å andra sidan, intildels Björna widtager emot Åsele, som sedan åtföljer til lineens ändepunct å Karpsjökasen, hwarunder Anundsjö Sokn ifrån Rissjö Åhn, willigt bestridt åtgående dagswärken, under sorgfällig tilsyn af Kr. Länsmannen C. Widegren, som hela tiden sjelf närvarat och tildelat förrättningsmännen alle de beqwämligheter som warit möjliga. Wid framkomsten utröntes att lineen wore i norr afwiken 5 500:de alnar; hwilken difference ingalunda kunde anses betydlig emot lineens längd, och de oftast otilgänglige impedimenta som mött under framgåendet af 6½ mil; har dock genom ny utstakning åter sökt rättas; men som en i flere dagar fortfarande töcknig och dimbig wäderlek, under omväxlande snöväder, såsom menlige följder af den sena årstiden, tycktes gjöra omöjiligt, att medhinna förrättningens afslutande; så skulle med fortsättningen deraf til nästa år upphöra; då emedlertid Landtmätarne sig emellan öfwerenskomma om ny termin och samlingsställe å först blifwande bar mark.

Stennäs den 2:dra October 1828

Å Embetes Wägnar

And. Dan. Sellin   P. Näslund

Åter till sidans början

[Samling på Vitberget 1829, s. 2628 i akten]

§ 5.

År 1829 den 3:dje augusti blef, efter öfwerenskommelse med wederbörande Landtmätare från Westerbotns Län samt å nyo i laga tid utfärdade och kungjord termin i Björna och Anundsjö Socknar, såsom tilgräntsande inom Westernorrlands Län, fortsättningen af förlidit år uppskutne Rågångs-reglering utsatt at åter företagas, med föreskrifwit samlingsställe å Hwitberget, hwarifrån lineen skulle å nyo uppgås til Karpsjökasen; Härwid kommo närwarande utom Herr Commiss. Landtmätare A. D. Sellin från Westerbotn, och v. Nämndemannen Mickel Nilsson från Sörholmsjö, hwilken i god manns ställe sig infunnit; Efter Höga Landshöfdinge Embetets i Umeå Ordres under den 13:de sistlidne Julii instälte sig äfwen Kr. Länsmannen J. E. Grönlund från Åsele samt, i egenskap af Socknefullmägtig Bonden E.D. Gafvelin från Gafsele by i sistnämnde Sokn. Från Bjurholms Sokn, såsom å andra eller södra sidan angräntsande, ankom ingen.

S.D. wid framstäld fråga til Kr. Länsmannen Grönlund, om det ärforderliga Handtlangningsmanskapet, utom annat wore at tilgå, förklarades ej utan ledsnad, at ehuru Budkaflar i och för detta ändamål blifwit til åtskillige trackter af dess distrikt afsände, allmogens owilja för detta påbudne gjöromål allestädes mött, under föregifwande att deras utkomst krafde denna årstid en annan sysselsättning, så wida högsta Höanden nu påstod, och de för öfrigt hos Kongl. Majestät underdånigast bönfallit om en mera lämpelig, än den nu warande läneskildnads gränts, mellan Lappmarken å ena samt Ångermanland å andra sidan, och hwarutinnan alt Sockne fullmägtigen Gafwelin ifrigast instämde, och tillade att då Bjurholms Sokn, som å andra sidan äfwen möter med sine representanter helt och hållit uteblifwer det icke eller kunde blifwa för Åsele fullmägtige mindre tillåtit, at genast utan widare deltagande hem afresa. Och som Kr. Länsmannen Grönlund dels på anmaning och dels af egen god vilja, förat bespara Kongl. Majest. och kronans omkostnad wid ett å nyo förmodat uppskof i förrättningen, sökt, att genom legd ärhålla Handtlangare, äfwen inom Bjurholms länsmans-district, såsom närmast omgifwande nu warande förrättnings-statjon, men alt bemödande frucktlöst aflupit, kunde förrättningsmannen härwid ingenting widare åtgjöra, såsom skedde utan alt biträde af Krono Betjening och allmoge inom Bjurholms Sokn, ehuru requisitjon hos Konungens Resp. Befallningshafwande i Westerbotn, skal derom wara ingifwen, hwilket samma förhållande å andra sidan, i anseende til Socknemännens i Wiska och Åsele tredska, äfwen beklagligen inträffar; utan blef denna förrättning af slike oförmodade händelser, än widare upskuten, til förrättningsmännens missnöje och förlust, som nödgas uppofra tiden för blotta beswärliga resor; den nyttigare kunnat anwändas. Någon ny förrättningsdag kunde icke eller å stället utsättas, förrde? icke alla wederbörande kommit här närvarande såsom äfwen från Anundsjö och Björna, hwilka socknar ej förr än wid pass tränne mils afstånd från åter nämde Hwitberg Åsele Sokn angräntsar -- hwarunder Westerbotns Län ensamt tyckes böra all Handtlangning bestrida i likhet med hvad förlidit år förslopp? wid project lineens utgående. Bjurholm den 3:dje aug. 1829.

Å Embetes Wägnar

And. Dan. Sellin   P. Näslund

Åter till sidans början

[Upphuggning av gränslinjen Vitberget−Karpsjökasen−Ångermanälven,
s. 28−33 i akten.]

År 1830 den 5:te augusti instälte sig undertecknad Landtmätare uti Bahlforss [Balfors] by af Bjurholms sokn, att i anledning af Konungens Höga Befallningshafwande förr åberopade förordnande under den 7:de Maji 1827 samt widare anmaning uti Embetsskrifwelse af den 26:te sistlidne Junii om fullföljd och slutligt afgjörande af rågångsmätningen mellan detta och Westerbotns län ifrån Hwitberget til Karpsjökasen, samt widare til Ångermanelfwen, hwarest Anundsjö Sokn-område slutar; hwarwid och efter härom i laga tid aflämnade kungörelser til Björna och Anundsjö Sockne-kyrkor, äfwensom anmäler för Konungens Befallningshafwande uti Embets-Memorial af den 5:te förwekne? Julii, om slikt företag, och hwad dertil ärfordrades, blifwit ingifwen; sig å förrättningsstället infunno, utom tilkallade Godemännen Anders Andersson från Nyliden, Björna Sokn och Nils Salomonsson i Holmsele och Wiska [Fredrika]; Herr Commissjons-Landtmätare A.D. Sellin, efter förnyat förordnande den 14 sistlidne Julii från Landskanceliet i Umeå: Å Kungl. Majest. och kronans wägnar anmälte sig Krono Länsmannen i? Anundsjö C. Widgren, Krono Länsman i Åsele J.E. Grönlund och Krono Länsman från Bjurholm J. Sikström, de twänne sistbemälte efter Landshöfdinge ??? i Umeå Ordres af den 14:de förwikne? Julii, hwarförutan äfwen Bonden Salomon Ersson [Salomon Eriksson] från Tallsjön [Tallsjö], föregaf sig wara å Wiska Socknemäns wägnar anmodad, att fortsättningen af detta uppskutne gjöromål, öfwerwara.

§ 6.

Krono Länsmannen Widgren yrkade å Kongl. Majts. och Kronans wägnar, denne förrättnings oafbrutna fortgång och afslutande i noga öfwerenskommelse med förr åberopade Höga dom med öfrige Laga kraftwundne Handlingar, som ifrån ärkände puncten Lit. A. å Hwitberget, widare utstakas Karpsjökasen och Wällingberget, derutinnan Westerbotns Kronofullmägtige äfwen gemensamt instämde, då redan til nämnde Hwitberg samma dag fortsattes, efter sedan Landtmätarn från Westerbotn aflämnat reqvistjon til Krono Länsmannen i Bjurholm och Åsele Socknar, om nödigt Handtlangningsmanskap, som nästa dags morgon ärfordrades.

§ 7.

Wid ankomsten til Hwitberget den 6:te dennes utstältes lineen å nyo til Karpsjö Kasen, rättad efter wid?, project lineen som år 1828 uppgicks, utstakar, och til en början bearbetades med handtlangare ifrån såwäl Bjurholm som Wiska socknar, intilldess arbetsmanskap från Gideå, åtföljde på reqvistjon af Kr. Fjerdingsmannen Johan Mårtensson från Bösle?, aflöste Bjurholms Sokn ½ mil nordanom Gideå Elf, hwilka handtlangningen jemte en lika arbetsstyrka från Åsele sedermera utgjorde, intildess Anundsjö Sokns område förmodas möta ¼ mil söder om Stafvarsjöns nybygge, där Krono Länsmannen Widgren efter nu fångne Ordres af den 22 sistlidne Julii tildelade ej allenast nödige arbetare, än ock annan ärforderlig förrättningsmännens förplägning, hwarmed fortfors intildess Karpsjökasen mötte, därunder äfwen på enahanda sett som emot Gideå Sokn, Krono Länsmannen från Åsele utgjorde hälften af åtgående dagswärken.

§ 8.

Om lineens uthuggning åter emot Hwitberget, til 9 à 10 alnars bredd och satte wisare på hwarje 500:de alnar, blef härefter arrangeradt, och skulle en lika fördelning av handtlangningsmanskapet, som för detta ändamål ärfordrades, från nämnde tilstötande Socknar af båda länen, följas, sådan den nu vid framgåendet til Karpsjökasen uppgjordes, likawäl med proportjoneliter tilökt antal nödige arbetare Sedan lineen sålunda å marken blifwit i rät sträckning utdragen mellan ofwannämnde märken Hwitberget och Karpsjökasen, har wäl icke den uti samma Höga Dom omnämnde Bullerforss [Bullerforsen] kunnat anträffas, men är dock igenfunnen hart nedan om denne linea 1 700 alnar, i det vattudrag som har benämning af Gideå Elf belägen sunnan om Hwitberget [Vitberget] 54 000 al:ar.

Åter till sidans början

§ 9

Sedan utgående lineea emot Wällingberget [Vällingberget], in connecterad? med lineen åt Hwitbergbet [sic], befunnits formera den wincel som, med 1764 års Rågångs-Charta nära instämde, företogs widare uthuggning härifrån til Förstnämde märke, intildess Ångermanelfwen träffades, hwarest ock Anundsjö Sokn med sitt område slutar, efter hvad Krono Länsmannen därstädes, som ock härvid närvarade, upplyste, och som gamla lineen, uppgången häremellan förenämnte år, war någorlunda synlig, ansågs ej nödigt att med stak-gång den samma genomfärdas, utan endast utqwista och uppränsa.

§ 10.

Till befordran af detta gjöromåls snara afslutande öfwerenskommo de förrättningsmännen, att uti Tegelträsks by åtskiljas, då Commissjons Landtmätaren Sellin sig åtager Lineens uthuggning därifrån til Hwitberget samt undertecknad, hwad sedan af Lineen återstår til Karpsjökasen och widare wästerut til Ångermanelfwen. Efter sedan förut å sistnämnde ??? kasen ett röse blifwit inrättadt, hwars diameter war 5 alnar samt högd 1 1/8 aln, hjertestenens längd 2½ aln bredd i nedre ändan 1 aln å den öfre ¾ aln, med tjocklek av 5/24 aln, belägen i sydöstra sidan af kullen, hwarest några små kruggbjörkar woro uppwäxte, och hwarifrån äfwen utsigten til Tjerns by [Tjärn] belägen en ¾ ? mil nedanföre, war tilgänglig.

§ 11

Sedan nu något widare, för fullföljden af Konungens Befallningshafwandes förordnande af den 7:de Maji 1827, ej wetterligen til målet hörande, återstod, utan alt, i noga öfwerensstämmelse med tilgänglige laga kraft vundne handlingar, uppgjordt, äfwensom handtlandning från hwardera länet til en likhet blifwit utgjordt, sade sig närvarande kr. ombud och parter, icke hafwa ytterligare att tillägga och anmärka, hwadan ock denna Rågångsförrättning förklarades afslutad Hällans by i Åsele den 26:te aug. 1830

Å Embetes Wägnar

And. Dan. Sellin   P. Näslund

Förestående protocoll är för oss uppläst och warder härmed ärkändt och justerat Hälla ut supra

J.E. Grönlund

Krono Ombud för Åsele Lappmark

Christjan Hedgren

Krono ombud för Wester Norrland

Ärkännandet och egenhändige underskrifter Intyga undertecknade gode Männ

Nils Joh. Edin

God man för Åsele Socken [bomärke]

Sam. Jonsson

Wästergensjö [Västergensjö]

God man för Anunsjö Socken

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument


Texten är en avskrift av dokument som ingår i akten Vidlyftiga handlingar 119, Lantmäteriets arkiv i Härnösand. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).

© Skogsfrun. Gudrun Norstedt, Byvägen 12, S-913 42 OBBOLA. 090-13 94 98. Aktuell mejladress: gn[snabel-a]skogsfrun[punkt]se