Gränslinjens upprensning
mellan havet och Skvalpsjöhällan
1802
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
PROTOCOLL
Hållit under Läns-Gränse Lineens uträntsande emellan Wäster Norrlands och
Wästerbotns Höfdinge Döme år 1802.
Sedan Vällofl: Landshöfdinge Embetet genom utfärdat Högwederbörligit
Förordnande af den 28:de sistledne Junij anbefalt under teknad Commissjons
Landtmätare att å Väster Norrlands Läns sidan ej mindre uträntsa Rå lineen
emellan Nyssnämnde och Wästerbotns Län ifrån hafsbandet till Håcksiö
Klubben [Hössjöklubben], än att tillika förbättra de å denna sträcka befintliga Rösen, som
kunna hafwa blifwit skadade; och dag till sådant giöromal blifwit till den
1ste September utsatt att å Engesjö [Ängersjö] Gästgifwaregård företagas samt Herr
förste Landtmätaren Olof Clausen, hwilken denne förrättning å Västerbotns
Läns sidan blifwit updragen med nämde tid åck ställe sig äfwen nögd
förklaradt; så företogs till ödmiukaste följe af ofwanåberopade
Förordnande, efter tidig Kundgjord termin och sedan Herr vice Landtmätaren
Clausen i stället för Herr förste Landtmätaren ankommit, detta giöromål
med biträde af Nämndemännen Jan Olofsson i Norrbyn och Anders Pehrsson i
Torrböle och Nordmalings Sockn; upwisande härwid Krono Ländsmannen
Välaktad Jan Magnus Huss Vällofl. Landshöfdinge Embetets Förordnande af
den 13de näst förwekne Augustij att under hela denne förrättning, i det
afseende som fordras kan Kungl. Maij:ts och Kronans Höga rätt lagligen i
akttaga; och fans i öfrigt utom nödigt handlagningsmanskap ifrån begge
sidor, inga angränsande på tillfrågan voro närvarande eller ytterligare
war att ärindra och Herr wice Landtmätaren Clausen i anledning af Vällofl.
Landshöfdinge Embetets lemnade Höggunstiga tillstånd, att till
förekommande af en längre tids utdrägt få upräntsningen af Landsskillnads
sträckan emellan Landtmätarne updelas, ansåg sig med?? belåten med Lineens
upräntsning ifrån Norra Ändan eller Håksjö Klybben [Hössjöklubben]; Då deremot underteknad
skulle besörja om meranämnde upräntsning af Lineen ifrån Södra Ändan eller
Hafsbandet, så begåfwo sig wederbörande jemte 14 arbetskarlar ifrån Väster
Norrlands Läns sidan till Landsskillnads market wid södra sidan af
Landswägen, hwilket fants grundat af en fyrkantig lagd stenfot 4½
(?) alnar bred å hwarje sida och 10, 12 och 16 tums högd; hwarifrån denna
stenfot med 6 tums afsättning upgår i samma form och efter jämn indragning
af bredden å alla sidorna, innehåller hwar sida 3 alnars upunder en å
sidorne giord 6 tums bred utwidgning så att högden af hela denne stenfot
utgiör 2½ à 2¾-dels
alnar och hwar uppå en med Krona guten takjerns hälla war uprest
innehållande 7 qwarter och 3 tums bredd wid foten. 3 alnars högd och nära
2 tums (...), upgående ifrån sjelfwa stenfoten med 2ne afsättningar och
rundel å öfra ändan, å Norra sidan emot Landswägen war denne hälla utmarkt
med följande inscription
Åter till sidans början
AF: GRÄNSE MÄRKE EMELLAN WÄSTER NORRLANDS och WÄSTERBOTNS LÄNER ÅR 1769
uprest af P.A. ÖRNSKÖLD, LANDSHÖFDINGE öfwer W:NORRLAND, RIDD. AF K. M.
NORD.ST.ORD. Men å andra sidan flat och utan inscription. Sedan detta
blifwit wärkstält, och några stenar hwilka ifrån Nordöstra sidan af
ofwannämnde stenfot nedfallit, åter blifwit i ordning lagde och omskolade,
mättes derifrån 23¼ alnar söderut till ett hopkastat litet sten röse
hwar uti en gammal stång war upstäld, och hwarifrån Landsskillnads Lineen
fans gå i afbrott både Norr och Söderut, och således samt wid jämförande
af den ifrån Prowincie Contoiret Ärhållne Länes Granseskillnads Charta af
År 1763 syntes i det närmaste inträffa med det derå uptagne märket, under
No 11 Gamla ¼-dels stolpen, samt hwarefter Lineens upräntsning söderut
företogs, och fortsattes här wid gamla Lineens bredd till 10, 12 à 15
alnar fölgdes och så wäl ifrån mera vuxen skog som smärre telningar
friades; Äfwen som under denne fast och med anledning af 1763 Års nämnde
Charta hwar till icke någon Beskrifning enligit Herr förste Landtmätaren
Stagnels skrifwelse skal uti Prowincie Contoiret gifwas, noga undersökning
anstältes om det derå under No 12 utsatte Rappängs Ris Rå [Rappängsriset] hwilket dock
hwarken med Påle mindre med stenröse fants å marken utmärkt, utan
fortsattes upräntsningen efter den förr uphuggne Linen, nedföre till
hafswiken wadet kalladt, der den fans utskiära öfwer en mindre hafsbugt
och derifrån åter uppå yttersta ändan af en udde Strand- eller Skiepps
Klubben kallad, samt sedermera i snedd öfwer Björnö sundet inpå wästra
ändan af Björnön, aldeles efter förrberörde Chartas wisning. Vid ankomsten
på Biörnön, och på efterfrågan, af det å mera nämnde Charta under No 13
utförde landsskillnads märket Kloksten kallad, uppgaf Nämndemannen Jan
Olofsson efter föregäfwes anstäld eftersökning en större sten, liggande
wid wästra sidan af Ön hwilken hwarken med kors eller annat teken war
utmärkt, men som den samme i anseende till Läge syntes i det närmaste
inträffa med Lineens wisning ifrån fasta landet, uphögs Lineen derifrån å
ömse sidor till wattubrynet, innehållande desssutom denne sten 5¾-dels
alns längd i Norr och Söder, 5 alnar bred på södra samt 3 alnar å Norra
ändan, å östra sidan som war slätt och nästan twärt nedgående mot marken
fants 4½ alns högd och å Norra och wästra sidorna 2¾ à 3¼-dels
alns högd. Sedan upräntsningen af Lineen å denna sträckan på förnämnde
sätt blifwit wärkstäld, begaf man sig åter till Landsskillnadsmärket wid
Landswägen, derifrån upräntsningen med lika noggranhet fortsattes till
märket No 10. Räfvels Kläpps Rå, efter utsigt ett hopkastat Sten Röse
liggande på en Bergskulle med en större påla midt uti Rösan upstäld; wid
närmare undersökning härom och sedan flere stenar å ena sidan blifwit
upkastade syntes någre stenar liggande i någorlunda ordning samt äfwen
underskolade; hwilket föranledde till den kanhända grundade misstanka att
härstädes, för någon längre tid till baka warit ett ordenteligit Sten
Röse; men som dagen i det mästa nu war förliden, lamnades all widare
åtgierd och undersökning härom och börjades upräntsningen på Norra sidan
om denne Rösa samt fortsattes till sena aftonen, då Manskapet antyddes att
Klåckan 7 nästa morgon här på stället sig infinna.
Åter till sidans början
Den 2dra September. Sedan wederbörande jemte gårdagens manskap blifwit
samlade fullfölgdes med Liniens sånåning??? på lika sätt till märket No 9
Sqwalpsjö-Hällan [Skvalpsjöhällan], hwarest en Påla fans omskolad på en mindre Bergshalla,
hwilken å wästra sidan omgifwes af en myrdräfja och Bäck, begge flytande
och gående ifrån Sqwalpsjön [Skvalpsjön] till Sqwalpsjötjern, och å de öfrige sidorne
finnes en liten dald som afskiljer denne hälla ifrån en der östanföre
belägen större Bergs sträcka, hwilken dock wid sydöstra hörnet är med den
förra som innehåller 25 alnar i langden och 15 i bredden sammanhängande.
Sedan en ny Påla af 6 alnars längd blifwit på samma ställe som den gamle
stådt, upstäld och omskolad, blef i syd östra hörnet af den nys beskrefne
hällan ett Kors uthuggit hwars längre streck wisande efter Linien äger 28
tums längd och twärstrecket 14 tum, samt i öfrigit belägit i den punct
hwarest Linierna så wäl ifrån Rafwelkläpps Rå, som äfwen ifrån Håcksjös
eller som den nu upgafs Hornsjö Klubben [Hössjöklubben] i en trubbig winkel sammanstöts;
Men den omskolade gamla Pålan står äfwen som den nya 5 alnar nordwäster om
Linien; Under det en del af manskapet warit syselsatte med uthuggningen af
korset, hafwa de andre upränsat Linien ned till Sqwalpsjön så at gamla
Linien äfwen å Norra sidan om denne Sjö, ehuru ännu icke upräntsad
fullkommeligen ifrån denne hälla kunde skjönjas. Här uppå begåfwo sig
Embetsmannen jemte Arbetskarlarne åter till Rafwalskläpps Rå
[Rävelkläppsrå], hwarest
sedan förra stenrösan blifwit med mycket arbete utkastad, ett ordenteligit
stenröse af 15 alnars Diameter och 2 à 2½ alns högd upmurades, och
inlades å det ställe der pålan stådt en hälla af 27 tums längd och 18 à 26
tums längd och 18 à 26 tums bredd samt 5 tums tjocklek, hwaruti 2ne streck
af 10 tums längd hwarthera blifwit inhuggne, hwilka i den punct de
sammanstöta utgiöra samma trubbiga winkel, som Linien så wäl ifrån
Landswagen som Sqwalpsjöhälla, å marken utwisa: äfwen denne winkel som
först med näfwer betäktes, uprestes hjertestenen 39 tum hög 21 tum bred
och 5½ tjock samt spetsig uppåt, hwilken sedermera jemte 4:ne? sido
stenar wäl omskolades, utwisande sjelfwa hjertestenen tillika med södra
och östra sidostenarna samt en 10 alnar ifrån Röset upstäld utliggare
Liniens gång till märket wid Landswägen, äfwen som Hjertestenen tillika
med Norra och Västra sidostenarne samt en utliggare äfwen 10 alnar ifrån
Röset utmärka Landsskillnaden till Sqwalpsjö Hälla. Hörna [Hörne] By i i Umeå
Sockn den 3 september 1802.
På Embetes wägnar
Erik Lundström
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift av akten
Z10,
Lantmäteriets arkiv i Gävle. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
