Upphuggningen av rågången
Norrberget–Vitberget
1788
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
År 1788 den 18 junii, likmätigt Konungens Höga Befallningshafwandes ifrån
Wästerbottens utfärdade skriftliga förordnande af den 22 nästledne aprill,
instälte sig underteknad extra Ordinarie Landtmätare på Norrberget, att
med behörigt arbets manskap jemte then ifrån Wästernorland förordnade
Landtmätaren till slut upphugga Läne Grentsen ifrån Norrberget till
Hwitberget och så widare derifrån till Karpsiökasen, som utgjör en längd
af circa 9 ½ miler och lika längd för försöknings Lineerne tillsammans
öfwer 19 mil, men som ingen ifrån andra Länet den dagen ankommit, förblef
man öfwer natten på Stället, då under samma tid Krono-Länsmannen
Grundström tillika med något arbetsmanskap ifrån Ångermanland sig infant,
anmälande det Hr Commissions Landtmätaren Ekorn äfwen war i uppresan
stadd, men ej säker, hwad wäg som tagits, i anseende till owissheten om
bergets belägenhet i Fjället.
D: 20 Junii
S.D. uppkom till Norrberget underskrefwen Commissions Landtmätare å
Ångermanlands Sidan, att till följe af Konungens Höga Befallnings
hafwandes skrifwelse af den 14 Maij innewarande år låta uphugga Skillnaden
emellan Wästernorrlands och Wästerbottens Höfdinge Dömen likmätigt
Högstsalig Hans Kongl. Maijts Adolph Friedricks Allernådigst utfärdade
Stadfästälse Bref af d: 17 Septem: 1766 å merberörde Landsskillnad;
meddelande samtelige förordnade Embets männen hwarannan de förordnanden
och handlingar jemte utdragen af Grentse Chartan, som sammanstämmigt
utmärkte Läne Grentsen.
Wid ankomsten företog man sig sedermera efterse om ej något ställe på
Norrberget fans tecknadt, derest Pretentions Chartan utmärkt ändepuncten
hwarifrån Lineen widare skulle löpa till Hwitberget, då Länsman Grundström
ifrån Ångermanland på hittade en 4-kantig asppåle med flera Bomärken,
Bokstäfwer och åratal inskrefwen, till hwilken den af Herr vice
Landtmätaren Fougt i Norrberget stanade Linea ifrån det på dess Charta
utmärkte Rå widare framstakades och upphögs i tillökning af 250 alnar,
samt en ringa skillnad af 10 alnar Söder om samma Påle der man för den
dagen ej widare företog än med en större Stenrösa omgaf samma Märkes Påle, samt sökte utsätta lineen till
Hwitberget att denna nästa dag begynna och fortfara. Men som ingen af de
närwarande och mästa delen lägdt ungt manskap med wisso kunde utwisa
nysnämnde Berg och höga land, hwaraf flera syntes, så tog underteknad
direction efter Chartans utwisning genom Ångerbalen och denna på
Norrberget säkra ände Punct jemte Compassens likstämmighet dermed,
fortfarande sedan tills man den 23 fant Witberget mera nordligit, rättade
Lineen och så upphögg Läneskillnaden till Hwitberget, ifrån förr nämnde
Norr Berg och uppkom d:n 28 eftermiddagen, derest man widare efter den
anledning Chartan gaf, utmärkte genom en Påle å östra Sidan, samt å Wästra
4 tum Söder om en i samma berg iblekad Björk Läneskillnaden till
Karpsjökasen, hwarefter Läne Gräntsen genom försöknings Lineen sedermera
kommer att taga sin gång, utan att wisshet huru nära man kan träffa det
stället, som förra upphuggningen utmärkt och skall wara Karpsiö Kasen.
Emedlertid, som undertecknade med det öfriga manskapet warit twenne
förflutna Nätterne uti skogen under regn och åskedunder, hwilket äfwen
till middagen med mindre häftighet och anstånd mellan Skurarne fortfor,
beslöt man, som hälgedagen inföll, gå neder till Öreträsk [Örträsk] By uti Lycksele
Socken ¼ [?] mil ifrån Stället och derstädes rasta.
Åter till sidans början
d: 29 söndag
D: n:o 3
S.D. Undertecknade willrådige om widare fortsättning af en så lång lineas
företagande, den för detta år omöijeligen kunde förr än långt inpå slotte
tiden till uppstakande medhinnas, då man i anseende till dennes
upphuggande redan ärfarit tiden dertill, och icke utgjör 1/3 af den
återstående, fanns många betänkligheter begynna och sedan icke medhinna
utan att skada sig sjelfwe med nog dryg delacktighet uti detta krono
gjöromål och utan nytta för dem som nästa år skola continuera, då
Staklineen blifwit förkommen och utur sitt rätta lopp, hwarföre och
undertecknad Commissjons Landtmätare å Wästernorrlands sidan fandt mera
skjäl för detta år upphöra än börja utan fullkomligit slut, hälst i
anseende till flera mötande omständigheter af brist på Brödfödan och andra
dryga beswär för allmogen på att långt ifrån närbelägne byar och nybyggen
liggande fjäll med synbart instundande regnacktig wäderlek, det förra med
minsta answar widtagas kan, äfwen som billigas. Undertecknad Embetsman å
Wästerbottniske sidan förklarade sig nögd härmed, nekade dock icke att han
kunde twinga sitt lägde arbetsmanskap så länge gå, som förrådet räcka
kunde, då om det samma möijeligen kommit till föda fram åt Karpsjökasen,
emot hwilken Längegränts Åsele sockn å den ena, Nordmalings till Gysäcken,
och Själewad till Kasen å den andra stöter så wore då arbetsmanskapet
öfwer 10 mil wäster litet sydligare ifrån Själewad kyrka, utom den öfriga
wägen derifrån tillbaka åt Umeå Sockn, hwilket i öfwerwägande tagit, gaf
fullkomlig anledning, att häldre sluta än blottställa sig för answar, i
anseende till manskapets lidande hälst en Fjällbygd der tid och
omständigheter nu bragt den ena utur stånd att hjelpa den andra.
Undertecknade finna derföre nödigt erindra, att wid den återstående
Lineens upphuggande är tjenligast hwar 8:de dag ombyta manskap, som ifrån
de närmaste ställen kunna anordnas, då Åsele Sockn å sin sida gjöra ombyte
och kunna högst hafwa 4 mil till stället, samt de andra hwarförsig å andra
sidan på lika sätt omskifta, hälst man här funnit, att en daglig huggning
gjorde manskapet mera och mer förswagadt i anseende till grof och tät
skog.
Öreträsk i Lycksele Sockn d. 30 Junii 1788
På Embetets wägnar
Lars Ekorn
Commiss: Landtmätare
Johan Boström
igenom
Matt. Boström?
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift av akten Vidlyftiga
handlingar 98, Lantmäteriets arkiv i Umeå (UMJ-4603). Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
