Riksens ständers kammar-, ekonomi- och kommersdeputations betänkande
7 augusti 1765

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över källdokument

[Noteringar på handlingen]

Gick til Bonde St. d. 20 aug. 1765.

Föred. hos R. och ad. d. 11 sept. 1765.

D:o Bifallit. Testor Franc.

Å nyo förehaft d. 28 aug. 1766. D:o bifölls ärb. Bonde St:ts Prot:ll åter af d. 26 aug. nästl. Franc.

Upl. uti Borg. St. d. 26 aug. 1766. D:o Bifallit hederwärda Bonde St:s Extr. prot. af detta dato. Testor E. Berndtson.

Föredr. i Bonde St:t d. 17 jul. hwilan. Åter föredr. d. 26 Aug. 1766. D:o resol:t enligt St:dets under detta Dato utfärdade Extractum Protocolli.

[Själva handlingen börjar här]

Riksens Höglofl. Ständers Cammar Oeconomie och Commerce Deputations betänkande, rörande Läne och Råskilnaden emellan Wäster Norrland och Wästerbotns Höfdinge Dömen, gifwit i Stockholm den 7 augusti 1765.

Utaf de till Deputationen inlämnade Protocoller och Chartor har Deputationen haft tillfälle gjöra sig om sakens sanskylliga sammanhang noga underrättad, och kan icke undgå att berätta till den förordnade Deputationens wälförtjenta beröm, som med ömhet och rättwisa uträttat sit anbetrodde wärf, att ehuru det till närwarande Actores publicos jämte flere gifwits wid handen, att den misnögde borde nästa eller denne Riksdag wända sig med sine besvär till Riksens Ständers Urskillnings Deputation, likwäl öfwer de af Riksens Höglofl. Ständers sistl:ne Riksdag tillförordnade Läneskillnads Deputations gjöromål, dommar och Utslag inge beswär inkommit, i anseende hwartill och som de nu mera icke annorlunda än för laga kraft wundne kunna anses, hwaruti ingen ändring gjöras kan eller bör, Deputationen äfwen trodt sig böra slikt förut anmärka, innan den skrider till sitt yttrande öfwer sielfwa Råskillnads twisten i des fullkomliga widd.

Hwad nu först angår Åsele Lappmark, antingen den skall tillhöra Wästerbotn eller Wester norrland, så har utskottet wid öfwerwägande af de skiäl, nemligen att Lappmarks Jordeboken af den 7 May 1698 anfördt denne Lappmark underlagd till Westerbotn: att dennes söndrande från den andra Lappmarken skulle så förswaga den öfriga, at all Kronans kostnad öfwer 100 år skulle wara fruktlös: att Lapparnes seder, inbördes biträde, tjenstefolck, språk, högre och lägre Embetsmän och betjenter, nödwendigt fordra nära förening och icke tåla någon skillnad, så framt deras gemensamma bästa skull kunna befordras: att Åsele Lappmark är nermare belägen till Umeå än Hernösand och Sundsvalls Landshöfdinge Säten, af hwilken ordsak Kongl. Majt. redan år 1654 den 14 Janu: skall lagt Kimi Lappmark från Öster till Wästerbotns höfdinge döme: att drottning Christina den 15 Janu: 1648, då Åsele Lappmark skulle förses med Kyrckoherde, uttryckeligen nämt, att Åsele tillförene legat under Umeå Lappmark; att Åsele efter Kongl. Brefwet den 12 December 1699 fådt sin egen Kyrckoherde och derefter kommit från Amundsiö; att Landshöfdingarne i Gefleborgs Län, alt sedan Wästerbotn derifrån skildes icke haft den ringaste förwaltning eller styrsel i Åsele Lappmark, funnit nog tydeligit updagat och således nyttigast och bäst, det bör Åsele Lappmark nu och i ewerdeliga tider lyda under Wästerbotns Höfdingedöme och thy ifrån blifwa oskiljacktigt.

Beträffande sedermera Rå Skillnadspuncterne, så ock emedan någre äro aldeles ostridige och af Parterne å ömse sidor widkände, neml. wid Killingholmen, Råberget, Sqwällsiö Hällan och ifrån Tåsiö wästra ända, der watnet inflyter från Börje fiäll alt upföre bemälte watudrag till Jadnems Klump, har icke eller Deputationen sedt något hinder ligga i wägen, utan härigenom ansedt skiäligt att den aldeles fastställa -- äfwen som den af Råskillnads Deputationen med dom faststälte -- och nu ej öfwerklagade linien, neml. från Sqwälpsiö Hällan till Wardiksten, Fäbo-Edet, Geteryggen wid Grufva-Bäcks mynnet uti Hörne Elf, gamla merket på Pers eller Råberget samt Killingholmen i Pengsiön.

Åter till sidans början

Widkommande åter de å ömse sidor omtwistade Råskillnads märken och puncterne; så som Deputationen ganska noga granskat de å begge sidor till styrcka för deras påstående upgifne praetentioner, och befunnit.

1:mo. Att Flickerhällan genom de mäste och bäste witsord ägande witnen blifwit så mycket säkrare ansedd som Läneskillnads Råpunct, som den alla tider warit ärkiänd så af Ångermanlänningarne som Wästerbottningarne för rå punct Länen emellan, och således äger otwifwelacktig grund.

2:do. Att Ångerbalen äfwen från uråldriga tider warit wedertagit Läne rå mellan Wästerbotn och Wäster Norrland, hwilket flera witnen intygat, hwar ibland äfwen Landtmätaren Agner redan år 1730 wid sina 80 år sålder bör räknas, icke till förtigandes, at Landtmätaren Stenklyfts Charta af år 1648 äfwen antecknat Läne skilnaden här wara, hwar till kommer att de som år 1750 uppgådt Råskillnads Praetention intygat sig då funnit på detta berg, som är af en besynnerlig spitsig skapnad och högd, ett sten röse med kål nedre uti, hwarföre Lagmannen Quist dömt det då till Råpunct emellan Lappmarken och Landet i Westerbotn, hwilken dom långt för detta wunnit laga kraft och således nu ingalunda bör ändras.

3:tio Att läne råskillnaden sedermera skall sträcka sig gerade linie till Kullmyrkullen nederst i Stafvarsjaurs Landet öfwer Åquislen till Ottensiö kullen och sedan till Berget Smulan, hwarifrån den widare räcker udden af Löfnäset emellan bägge öarne wid wästra Tåssiö ända, der Jämteland möter, intyga icke allenst owälduge witnen utan ock bibehålles therigenom the i hwar af thesse Länen bewiljade nybyggen, och ehuru härwid icke kunnat undgås, att ju någre hemmansägor äro så nära gräntsen belägna, att the then samma öfwerskrida, så warder likwäl ägarne theraf icke störde i sin lagliga besittning, utan förblifwa ägorne wid sin rätta bolstad, hwarföre och till winnande af ett mera förmånligit ändemål Deputationen icke ansedt detta såsom betydeligit eller hinderligit här uti.

4:to Att Rålinien widare ifrån Tåssiö ändan åtföljer norra åen och wattudraget up till Jadnems Klumpen åt Börjefiäll, derom hafwer ingen twistighet warit emellan Actorerne och således såsom å ömse sidor widkiändt, då ej mindre än nu at [sic, bör vara ”af”] Deputationen för fast anses.

Uppå desse grunder, och på det den emellan Kronan Swerige och Dannemark slutne Gräntse Tractat måtte blifwa i sin fulla kraft har Deputationen funnit med Lag 12 Cap. 3§ JordBl. öfwerensstämmande det bör Läne Råskillnadspuncterne på sätt Herr Capitainen och Professoren Meldercreutz wid den förordnade Råskilnads Deputation föreslagit och Deputationen bifallit, blifwa ifrån Hafsskiäret Snödan till Flickerhellan i Ångerån, hwilken å fölljes till dess utlopp i Ångersiön, derifrån till Squalpsiöhällan, sedan Bye sämja skillnads märken, som äro Wargdiksten och Fäbo-Edet efter högsta Åbacken till Geteryggen wid Grafwa bäcksmynnet uti Hörne Elf och så widare till gamla merket på Pärs eller Råberget samt derifrån till Killingholmen i Pengsiön och sedan till det närmast i wäster från samma holme belägna berg, öfwer Mörtsiö klubben till Ångerbalen samt i gerade linea till Kullmyrkullen underst i Stafvarsjaurs Landet öfwer Åquislen til Ottersiö Kullen och sedan till berget Smulan, hwarifrån rålinean går gerade till udden af Löfnäset emellan bägge öarne wid wästra Tåssiö ända, der Jämteland möter, samt ytterst åtfölja norra åen och wattudraget up till Jadnems Klump åt Börje fiell, hwilken nu utmerckte gräntse linea som är ett medium emellan bägge Länens praetentioner bör behörigen afrösas och sedermera owågerligen för Länegränts emellan WästerNorland och Wästerbotns höfdingedömen anses, dock lapparne härigenom icke betagne den rättighet dem enligt gräntse tractaten tillkommer till winter och wår renbete, icke eller, att någre hemman dymedelst afskiäres den häfd och rättighet de lagligen sig förwerfwat.

Hwilket alt till Riksens Höglofl. Ständers widare ompröfwande underställes. Ut supra.

På Riksens Höglofl. Ständers Kammar Oeconomie och Commerce Deputations wägnar.

S.S. Dücker. Laurent Wangel. And. Dalmanson. Hans Hansson.

Ang:de län- och rå-skilgnaden eml. Wästernorrland och Wästerbotn.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument

Texten är en avskrift från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift av originalet, som återfinns i Riksarkivet, i Frihetstidens utskottshandlingar, R3434 (gammalt nr 139), blad 274–281. Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).