Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Åsele 14 januari 1765

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över källdokument

År 1765 den 14 Januari närwarande uti Riksens Höglofl:e Ständers LandtRåskillnads Deputation.

Af Höglofl:e Ridderskapet och Adelen Capitain Wälborne H:r Daniel Lagerbom, vice Häradshöfd. Wälborne H:r Johan Theet, Capitain och Professorn Wälborne H:r Jonas MelderCreutz, Lieutenanten Wälborne H:r Carl Gust: Toll.

Af Högwördige Präste Ståndet: Probsten Herr Magister Nils Sund, Kyrkioherden H:r Magister Eric Widgren.

Af Loflige Borgare Ståndet: Fendricken H:r Lars Löfwenberg, Borgmästaren H:r Nils Kröger.

Af Hederwärda Bonde Ståndet: Nämdemännen Erik Andersson i Hälla och Anders Olsson Öberg i Kopparnäs.

S:D: I anseende dertil, at Commissions Landtmätaren Daniel Laurin uti dess wid Läneskillnaden sidstledne höst hållne protocoll, som uplästes, låtit inflyta, at Krono Länsman här uti Åsele Petter Gafvelin [Per Ingelsson Gavelin (?)], ehuru af Krono Befallningzman Zacharias Renhorn beordrad, utur agtlåtit, at på wiss dag och ort inställa sig Laurin till mötes, hwarigenom flere Lappland till läge och öfrige beskaffenheter lemnats i okunnoghet och ej kommit som wederbort, på Chartan, till Deputationens äskade uplysning, at utprickas, med mera; Förekallades och tillfrågades Gafvelin af hwad orsak och anledning sådant uteblifwande härrördt, sedan han fått ordres at giöra biträde.

Gafvelin swarade, det han hafft ordres at biträda både Laurin och Sundström på en tid, och ehuru han snart nog skall blifwit Expedierad ifrån denne sednare då han genast tänkte förfoga sig til Laurin i Bellwiken så skall han dock under wägen i Röström blifwit så illa sjuk, at han ej utan största möda förmådde hjelpa sig hem till dess hemwist, skolande han dessutom fått ett sednare Bref af Renhorn hwaruti han skall ansedt Gafvelins följe med Landtmätaren Laurin för onödigt, allenast Landtägarne til uplysningz meddelande, wore tilstädes. Laurin anförde härwid, at han sett Renhorns ordres till Gafvelin, af innehålld at Gafvelin sjelf och dess Son skulle följa hwar sin Landtmätare, men detta oagtadt skall dock Gafvelin, på föregående sätt, sig skickat, och Sonen icke ens blifwit sedder förän i Gulsele, då förrättningen war sluten, men Gafvelin åter sade sig genast wid hemkomsten skickat bemälte sin Son åt Guhlselet.

Åter till sidans början

Landtmätaren Laurin och Länsman Gafvelin lämnades, effter föregången justering af detta protocoll, afträde: Och företog sig Deputationen följande ärender.

1:o Beslöt Deputationen at igenom protocolli utdrag afgifwa dess berättelse till Herrar Landshöfdingarne i bägge Länen, om och huruwida Krono Betjenterne gådt Deputationen till handa uti hwad dem ålegat, då och Länsman Gafvelins förfarande emot Landtmätaren Laurin kommer at anföras.

2:o Företogz och uplästes följande förtekningar på rese och arbetsdagar wid Läneskillnadens affattande af nedannämde Landtmätare: Nämligen Landtmätaren Laurins Förtekning för 1758 och 1764 samt resan till och ifrån denne Deputations sammankomst, tillsammans, 307:29 1/3 silf:mt.

Landtmätaren Eric Wallangers Dito för åren 1763 och 1764, 316:28 silf:mt.

Landtmätaren Olof Clausens Dito för år 1758, 197:12 silf:mt.

Och som berörde räkningar funnos hafwa deras rigtighet, i anseende till tiden och resorne så bewiljade Deputationen dem remiss till Herrar Landshöfdingarne, som lärer öma bemälte Landtmätares wid förrättningarne hafde trägna arbete och myckna beswär.

3:o Bewiljades Wälborne H:r Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Erland Lagerbom tillika med Capitain Wälborne Herr Daniel Lagerbom protocolls utdrag at få reqvirera ifrån Wästerbottens LandtRänterie postporto förde, de 2:ne förflutne åren i Deputationens angelägenhet afsände Bref.

4:o Uppå ordföranden H:r Capitain Lagerboms giorde ärhindran, at de stenrösen och kummel, som Landtmätarne de förflutne åren nyttjat i deras Stafleder under Läne- praetensions Liniens upgående, hwilka de nu mera icke behöfwa, må i närwaro af wederbörande Krono betjente ifrån begge Länen nedrifwas och öfwer sådane nederrefne rösen och deras ställen behörig skriftelig uptekning författas, till förekommande af irring och oreda i framtiden; Beslöt Deputationen, at härom låta afgå brev till Konungens Befallningzhafwanderne i Wästerbotten och Wästernorrland, med anmodan at låta sådant forderligen wärkställas.

5:o Förekallades och tilfrågades Länsman Gafvelin, om honom kunnigt wore hwarest Bullerforssen [Bullerforsen] är belägen, hwarå till swar lemnades, at han sträcker sig ofwanföre Gidsäcken Norr om Bredträsket: Äfwen frågades Landtmätaren Clausen om han har sig kunnog sträckningen af Hwitwattnets ägor. Hwarå han swarade, at de sträcka sig emot Bragsele i Wästerbotten, men till ganska liten del emot Ångermanland eller Wästernorrlands Län.

Åter till sidans början

6:o Frågades Landtmätarne Laurin, Clausen, Tilaeus och Sundström om flere Byar wid och nära intil praetensions Linierne gifwes än the nu uptecknade. Hwartill swarades nej. Äfwenledes frågades hurudan beskaffenhet landet hade omkring berörde ställen? Hwarå lemnades till swar, at emellan Tåsiön och Ormsiö Nybygge är merendels myror med större och mindre skogzholmar uti, emellan Ormsiön till Bellwiken sammanblandad tall och gran, med något litet Renbete på somlige ställen; ifrån Bellwiken i Norr åt Laf och Laiksiö Nybyggen till Swanaby, till Större delen löfskog och sedan till Åkerbrännan skifteswis Tall och Gran, samt derifrån wid och effter Ässeån intil Guhlselet merendels myror och Skogzholmar; Ifrån Guhlselet til Kläppsiö och widare til Ångerbalen i det mästa sidländt och flerestädes genom Skogzeld nyligen förbrändt Land, så at Renbetet, som ther och hwar finnes ansenligen, blifwit skadat. Förklarade eljest, på effterfrågan Laurin och Sundström, at the bägge gått ifrån Mats Ersons Nybygge i Tåsiön till Gulselet på Norra sidan den förra, och Kläppsiön på Södra sidan den sednare; Calvagen på Norra sidan ifrån Guhlsele till Ångerbalen, och Tillaeus ifrån Ångerbalen till Storborgaren; på den Södra Walanger och Clausen ifrån Ångerbalen neder till hafwet, den förra på Östra och den sednare på Wästra sidan.

7:o I anseende dertill, at actorerne å Wästerbottniske och Wästernorrländska sidan, den förre den 14:de, och den sednare den 30:e sidstledne Junii, anmält sig wara hos Deputationen mindre nögde med det utslag, rörande wittnens afhörande i Nordmaling och Själewad, som under berörde datis blifwit afsagde, men bemälte actorer ännu ej fått underrättelse, hwarest de sig med beswären wända skola; Så lemnades dem nu det swar, at intet annat Forum för dem är öppet än uti Riksens Höglofl. Ständers urskillningz Deputation hwarföre de derr instundande Riksdag hafwa sig at anmäla, om de finna sig befogade: Förklarande Actor å Wästerbottniska sidan sig eljest nu mera ei wara befogad at påstå något Deputationens utslag öfwer Staflederne, så wida igenom sednare Landtmätarnes giöromål den äskade uplysningen äntå wunnits.

Häreffter discourerades, om och huruwida någre af Deputationens ledamöter, till följe af deras beslut den 12 i thenna månad, nu woro beredde at afgifwa deras betänkande i hufwudsaken? Hwarpå H:r Capitain och professorn MelderCreutz samt Fändricken H:r Lars Löfvenberg sig dertil anmälte: Och upläste the derföre hwar effter annan samma deras skrifteligen författade vota, hwarmed utdrogs til afftonen, då de sedan förbehöllo sig, at i mårgon få dem til protocollet ingifwa, som bewiljades; förklarande ock tå the öfrige ledamöterne sig wilja wara beredde at deras hufwudsakeliga Betänkanden wederbörligen aflemna.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument

Texten är en avskrift från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325. Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).