Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Åsele 11 januari 1765
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
År 1765 den 11 Januari närwarande uti Riksens Höglofl:e
Ständers LandtRåskillnads Deputation, emellan Wästernorrland och
Wästerbotten.
Af Höglofl:e Ridderskapet och Adelen Capitain H:r Daniel Lagerbom, vice
Häradshöfdingen Wälborne H:r Johan Theet, Capitain och Professorn Wälborne
H:r Jonas MelderCreutz, Lieutenanten H:r Carl Gustaf Toll.
Af Högwördige PrästeStåndet: Probsten H:r Mag: Nils Sund, Kyrkioherden H:r
Mag: Eric Widgren.
Af Lofl. Borgareståndet: Fändriken H:r Lars Löfvenberg, Borgmästaren H:r
Nils Kröger.
Af Hederwärda Bonde Ståndet: Nämdemännen Erik Andersson i Hälla och Anders
Olsson Öberg i Kopparnäs.
S:D: I anseende thertill, at actores Publice Provincial Fiscalen Daniel
Haegglund och Krono Befallningsmannen Zacharias Renhorn för hwarteras Län
ännu ej inkommit med de påminnelser och erhindringar, som de finna sig
befogade att giöra wid och emot de Chartor och handlingar, som then 7 i
thenna månad till them blefwo utlemnade, så förekallades the nu bägge, och
påmintes om wärkställigheten theraf; Hwareffter Haegglund förklarade sig
nögd med samma gamla Chartor, i hopp at någontera af them till dess
innehålld ej wore stridande emot then praetensions Linea han upgifwit:
Förmodande i synnerhet, at Landtmätaren Christoper Stenklyfts Charta af år
1697 bestyrker dess praetension, i ty, at Åsele finnes der uptagit under
namn af Ångermanlands Lappmark, hwilket och Gränts Tractaten nämner, och
at skillnaden der tydligen utsättes Åsele, och Wästerbottens Lappmark
Lycksele, emellan.
Renhorn åter ansåg berörde Chartor af olika beskaffenhet, somlige såsom
Geographiske, hwarå han intet afseende hafwa kunde, men andre åter
Geometrice författade, och theribland afl:ne Ingenieuren Jacobs Stenklyfts
Charta af år 1648 öfwer Nordmalingz, Grundsunda, Arnäs och Siälewads
Socknar i Ångermanland, wid hwilkens wisning han desto häldre wille sig
trygga, som månge författningar effter den samma blifwit giorde, och
synnerligen, at Armsiön dereffter blifwit lagd under Wästerbotten ifrån
Ångermanland någre ?? dereffter enligit Högst Salig i åminnelse Konung
Carl den XI:s Bref af den 19 Dec: 1695. Hållande sig Renhorn således wid
denne och den Nya praetensions Chartan, såsom alldeles utredd, allenast
dess praetensions Linea derå updrages. Och förmodade i öfrigit af
Allmänningz Afwittringz Chartorne för Ångermanland wara ostridigt, at det
Landet innom Socknarne äger flere och större Allmänningar än effter
behofwet tarfwas, hwadan och Herrar Landshöfdingarne i Wästernorrland
utdelade remisser therå till flere Nybyggen. På frågan till Renhorn hwad
han hade at påminna wid Haegglunds anförande om 1697 års Charta? swarades,
at han är ofullkomlig, och kan till ingen punct sägas wara rigtig effter
Landets läge, samt således diktad? och gissningzwis upstäld.
Åter till sidans början
Haegglund fortfor i dess förra påstående, men förklarade sig omsider på
förlikningz försök, nögd at ändra dess förr giorde Läneskillnads
praetension således, at han åtnöjes med sträckningen ifrån Sqwalpsiöhällan
[Skvalpsjöhällan] till Råbärget, sedan till Bjenlands Bäcks Rå
[Björnlandsbäck], widare till Hwitbärget [Vitberget], såwida alle desse
märken förmentes wara jämnlikt protocollerne, både erkände och med wittnen
bestyrkte och så i rätt sträckning öfwer StöttungzFjället?
[Stöttingfjället] till Norrska gräntsen, ??? wagtande Haegglund öfwer
denna sträckning först Deputationens hufwudsakeliga utlåtande, innan han
widare yttrar sig öfwer den andra skillnaden Ångermanland och Lappmarcken
emellan.
Renhorn häremot kunde för ingen dehl finna sig wid Haegglunds ??? så
mycket mindre, som igenom denne sednare Haegglunds praetension?
ägoblandning på öfra sidan om Killinghollmen både på Landet och ?marken
enligit Chartan äntå ei undwikes, förmodande twärtom, at förlikningzRån
emellan Byar ej f??gås wid Läneskillnaden; Och skall det wara för Renhorn
obegripeligt huru Haegglund kan påstå hela Lappmarken under Ångermanland
när hwarken Deputationens Instruction gifwer till sådan söndring någon
anledning, eller Konung och Ständer sådant kunnat åtänka, deputationen nu
förut icke eller determinerat Geometrisk upgång ?? sådan praetension til
Riksgränsen. Bestridande för öfrigit Renhorn ?? Haegglunds påstående om
utslag? ?wer Läneskillnads qvestionen, ??? dess öfwer altsammans på en
gång blifwit dömt, emedan i annat fall ?derr Haegglunds Läneskillnads
praetensions puncter, igenom särskillt utslag skulle af Deputationen
bifallas, Renhorn tå sättes utur stånd at widare kunna såsom actor hantera
det andra målet, eller Linien emellan Lappmarken och bebodda Landet,
hwilket Renhorn i sitt Dictamen äfwen förut anmält. Actores lemnades
afträde, och effter deras åter inkallande, underrättades Haegglund therom,
at Deputationen öfwer bägge Linierne på en gång sig utlåta will.
Åter till sidans början
Effter middagen.
S:D: Effter föregången protocoll justering öfwer hwad de förflutne dagarne
af såwäl Actores, som Fullmägtigarne och en del Allmoge blifwit anfördt,
underrättade sig Deputationen 1:mo Om några Skattlapland häruti Åsele nu
woro otagne? hwarpå lemnades til swar, at allenast ett wid Öster Malgomai
woro i år ledigt.
2:do Frågades om för de Norrska något wist antal Renar är faststält, som
här äga rättighet till bete: Hwartill Renhorn swarade, at hela gränse
Tractaten med bägge dess codiciller uplysa detta til öfwerflöd:
3:jo Frågades huru långt upp emot Fjället från Åsele wore nyttigt Land
till Renbete sommar och winter? Swarades, at till Östra ändan af Malgomai
[Malgomaj] träsk, räknas härifrån Åsele wid pass 12 mil, därest granskogen
stadnar, jämte de wanligen wäxande Renmåsaheder, warande sommarbete
omkring bemälte Siö, som kommer i Wäster ifrån sniöfjället, och skall
Åsele Lappmark sträcka sig intil Stöttingzfjället [Stöttingfjället],
ungefärligen 4 mil från Åsele kyrka intill Hänkejaur? stiger ned ifrån
sniöfjället til Lands skilljande Åsele och Lycksele Lappmarker ifrån
hwarandra.
4:o Frågades, om de tilwäxande Nybyggen hindra Lapp Allmogens och
Renmagternas tilwäxt? Swarades, at ehuru Nybyggare ökats, skall dock
Lappallmogen äfwen tiltagit, och skulle Renmagten, hos FjällLappar, fast
icke hos granlappar, sammaledes kunna ökas, om de hitintils gångbare
siukdomar afstadnade, och Renbetet, som till denne tiden innehaffts,
blefwo ?? Lappmarken bibehållit.
Åter till sidans början
Häreffter förekallades Lappallmogen at widkännas de Lapplands skillnader
som af Landtmätarne på Chartor effter anwisning, blifwit utsatte;
erkiännande Skickaren [sic] Jon Ersson, ?? innehade Lögdträsklandet, at
med thess affattning wore rätteligen förfarit: Äfwenledes utlät sig Nils
Nilsson? i Remmaren, för Holmträsk Pehr Pehrsson [Per Persson] för dess
land, Pehr P? landet eller Tollwattnet [Tällvattnet] kallat, Arwed Nilsson
[Arvid Nilsson] för dess land Arwed Nil? landet.
Olof Olofsson för dess och Arwed Wanickssons [Arvid Vanikssons] land.
Länsman Gafvelin [Gavelin] för dess land H?lans
[Hällans] och Gafsellandet.
Olof Jöransson [Olof Göransson] för dess land Olof Jörans landet, som
sluter sig emot WällingBerget [Vällingberget] dit Lapplanden å Chartan
woro uptagne. Emot Olof Jöranssons Land möter Sakris Olofssons [Zackarias
Olofsson] Lappland, hwilken angaf, at det sträcker sig ifrån Wällingberget
till Smulan, så neder ? Bäsele til Åbacken, hwarifrån det sedan åtföljer
Norråt.
Saltsjölandet, hwilket Nybyggare Eric och Jon Pehrs Söner [Erik Persson
och Johan Persson] innehafw? effter den förras berättelse, sträcker sig
ifrån Bäsele till Rensiö Sundet e? Landsidan af Ångermanland.
Näst Saltsiölandet följer emot Landsidan i Wäster Pehr Jonslandet, som
tillika kallas Armsiölandet [Ormsjölandet], hwilket Pehr Jonsson berättade
sträcka ifrån Röströms Sjöns wästra ända förbi Billwiken och så till
Billwikshällan på Tåsiöberget, sedan till Djupsundet ? om Billwiken, och
så til Wästra ändan af Grubbmyran.
Därest följer Tåsiölandet [Tåsjölandet], som innehafwes af Anders
Johansson Jörck och hwilket Länsman Gafvelin berättade följa från Högnäs
ån smalt effter Tåsiön.
Bonden Jacob Andersson [Jakob Andersson] i Ruske By Junsele Socken
berättade at det wore en mil ifrån Fäbodarne til Ruske belägit icke långt
Söderom Wästerbottniska praetentions Linien, samt at dess ägor gräntsa
emot Esse ån och Smuluberget. Jacob Ehrsson [Jakob Ersson] ifrån Böle by,
samma Sochn, sade at thess Byeägor sträcka sig från och med Kortingzselet
[Kortingselet] forbi Tärnikbärget till Guhlsele [Gulselet]: Berättande han
och Jacob Andersson [Jakob Andersson] dessutom, at Lillegårds och
Östanbäcks Byar i Junsele fiska samfält uti Kortängzwattnet, ?dan utrinner
Kortängzån.
Olof Nilsson för Hötingz [Hoting] By i Fjällsiö Socken berättade dess
Byaägor följa Ormån upp till Rubbön i Östra ändan af Röströms Sjön, och
derifrån til Östra ändan af Römyran, som är belägen ¼ el:r ½ mil i Öster
från Billwikhällan på Tåsiöberget.
Anders Olsson ifrån Röström, jem? det han framgaf Charta öfwer Röströms
Sjö, berättade at thess byeägor sträck? sig ifrån förbemälte Rubbö til
Rens? ½ mil wid pass i nordan derifrån och widare ungefärligen ½ mil i N?
till Brattswedklippen, så till Räckwattnet och öfwer Södra wiken i
Wal?siön till Yxhollmen, sedan till Billwikshällan, så till Wallåbäcken,
och derifrån åter till Rubbön.
Elias Matsson i Billwiken [Bellvik] föregaf dess ägor sträcka ifrån
Billwikshällan till Djupsundet 3/8 mil i Öster ifrån Billwiks Nybygget,
och följa Wästra sidan af Billwiksjön up till Ormsiön, samt derifrån till
Östra ändan af Grubbmyran och så till Stormyran ut med Billwikshällan.
Pehr Andersson [Per Andersson] i Tåsiö [Tåsjö] By, berättade enligit ett
upptedt Råbref, at dess ägor gingo ifrån Hotingzstad till Römyran Norr-ut.
Åter till sidans början
Sedan alle föregående märken till ärkännande, blifwit, för så wäl Swänska
som Lappska Allmogen, å nyo uprepade, lemnades them afträde: Och
tilfrågades actorerne anten Ångerbalen och Snödan för krono eller skatte
ägendomar äro at anse? Hwartil Renhorn swarade, att Ångerbalen, effter
Agnäsboernes, som therintill närmast gräntsa, egit widgående in för
Deputationen i förleden sommar, wärkeligen är krono, så och Snödan, emedan
arrende derföre årligen skall gifwas till Kronan, men Haegglund at ingen
afwittring för angräntsande Byar ännu skiedt, och skall således ej kunna
sägas, innan den samma för sig gådt, anten Ångerbalen, med theromkring
belägne Tract, blifwer för Skatte eller Krono at anse: trodde och ännu
obewist wara at Snödan är wärkeligen Krono. Yrkande eljest Haegglund, at å
LappAllmogens nu upgifne praetensioner intet afseende hafwas må, så wida
de sjelfwa rymden af hwarteras förmente Lappland, utan minsta laga omwäg,
effter egit behag sig tillwällat, äfwen som Renhorn tvärt om bestridde
Ruske och Bölens mäns upgifne skogzsträckningar till Kortingzselet och
Ässeån, af den grund at flere till Deputationen ingifne allegater
tydeligen styrka, det the å samma ställen allenast häfde eller
nyttjanderätt äga.
Sluteligen och som nu mera på någontera sidan ej widare war i hufwudsaken
at anföra, så anmälte Renhorn hos Deputationen nödwändigheten för sig at
till Krono upbördens bewakande i Lycksele Lappmark i morgon bittida få dit
resa, upteende i sådan afsigt Konungens Befallningzhafwandens i
Wästerbotten förordnande under den 20 sidstl:ne December, för Ingenieuren
Clausen till at i Renhorns ställe om han blifwer af flere sysslor hindrad,
afhöra Deputationens Utsslag.
Och aldenstund nu mera ej återstår än allenast protocoll justeringens
bewistande öfwer hwad i dag af actorerne blifwit anfört; Hwilken Renhorn i
morgon bittida uti wederbörandes närwaro hos Deputationens Secreterare kan
öfwerwara; Fördenskull lemnades, med sådant wilkor, Renhorn tilstånd at
resan til Lycksele dereffter anträda.
Sluteligen företog sig Deputationen till afgiörande, på hwad sätt
utlåtandet til Hans Kongl. Maij:t bör upställas öfwer Öfwerstens och
Riddaren Wälborne H:r Carl Otto von Segebaden underdåniga Memorial,
rörande H:r Lieutenanten Tolls antagande till Deputations Ledamot uti H:r
vice Häradshöfdingen Eric Thets ställe, som wäl af Riksens Höglofl:
Ständer sjelfwa dertil blifwit utnämd, men för sjukdom och ohälsa sådant
giöromål hos Deputationen sig afsagt, lydande Deputationens beslut
härutinnan på så sätt som själfwa expeditionen innehåller.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar,
R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
