Hem Natur Textjobb Kultur Trycksaker Thalassa Publicerat

Källdokument angående dragningen av landskapsgränsen

mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark

Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Åsele 11 januari 1765

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över källdokument


År 1765 den 11 Januari närwarande uti Riksens Höglofl:e Ständers LandtRåskillnads Deputation, emellan Wästernorrland och Wästerbotten.

Af Höglofl:e Ridderskapet och Adelen Capitain H:r Daniel Lagerbom, vice Häradshöfdingen Wälborne H:r Johan Theet, Capitain och Professorn Wälborne H:r Jonas MelderCreutz, Lieutenanten H:r Carl Gustaf Toll.

Af Högwördige PrästeStåndet: Probsten H:r Mag: Nils Sund, Kyrkioherden H:r Mag: Eric Widgren.

Af Lofl. Borgareståndet: Fändriken H:r Lars Löfvenberg, Borgmästaren H:r Nils Kröger.

Af Hederwärda Bonde Ståndet: Nämdemännen Erik Andersson i Hälla och Anders Olsson Öberg i Kopparnäs.

S:D: I anseende thertill, at actores Publice Provincial Fiscalen Daniel Haegglund och Krono Befallningsmannen Zacharias Renhorn för hwarteras Län ännu ej inkommit med de påminnelser och erhindringar, som de finna sig befogade att giöra wid och emot de Chartor och handlingar, som then 7 i thenna månad till them blefwo utlemnade, så förekallades the nu bägge, och påmintes om wärkställigheten theraf; Hwareffter Haegglund förklarade sig nögd med samma gamla Chartor, i hopp at någontera af them till dess innehålld ej wore stridande emot then praetensions Linea han upgifwit: Förmodande i synnerhet, at Landtmätaren Christoper Stenklyfts Charta af år 1697 bestyrker dess praetension, i ty, at Åsele finnes der uptagit under namn af Ångermanlands Lappmark, hwilket och Gränts Tractaten nämner, och at skillnaden der tydligen utsättes Åsele, och Wästerbottens Lappmark Lycksele, emellan.

Renhorn åter ansåg berörde Chartor af olika beskaffenhet, somlige såsom Geographiske, hwarå han intet afseende hafwa kunde, men andre åter Geometrice författade, och theribland afl:ne Ingenieuren Jacobs Stenklyfts Charta af år 1648 öfwer Nordmalingz, Grundsunda, Arnäs och Siälewads Socknar i Ångermanland, wid hwilkens wisning han desto häldre wille sig trygga, som månge författningar effter den samma blifwit giorde, och synnerligen, at Armsiön dereffter blifwit lagd under Wästerbotten ifrån Ångermanland någre ?? dereffter enligit Högst Salig i åminnelse Konung Carl den XI:s Bref af den 19 Dec: 1695. Hållande sig Renhorn således wid denne och den Nya praetensions Chartan, såsom alldeles utredd, allenast dess praetensions Linea derå updrages. Och förmodade i öfrigit af Allmänningz Afwittringz Chartorne för Ångermanland wara ostridigt, at det Landet innom Socknarne äger flere och större Allmänningar än effter behofwet tarfwas, hwadan och Herrar Landshöfdingarne i Wästernorrland utdelade remisser therå till flere Nybyggen. På frågan till Renhorn hwad han hade at påminna wid Haegglunds anförande om 1697 års Charta? swarades, at han är ofullkomlig, och kan till ingen punct sägas wara rigtig effter Landets läge, samt således diktad? och gissningzwis upstäld.

Åter till sidans början

Haegglund fortfor i dess förra påstående, men förklarade sig omsider på förlikningz försök, nögd at ändra dess förr giorde Läneskillnads praetension således, at han åtnöjes med sträckningen ifrån Sqwalpsiöhällan [Skvalpsjöhällan] till Råbärget, sedan till Bjenlands Bäcks Rå [Björnlandsbäck], widare till Hwitbärget [Vitberget], såwida alle desse märken förmentes wara jämnlikt protocollerne, både erkände och med wittnen bestyrkte och så i rätt sträckning öfwer StöttungzFjället? [Stöttingfjället] till Norrska gräntsen, ??? wagtande Haegglund öfwer denna sträckning först Deputationens hufwudsakeliga utlåtande, innan han widare yttrar sig öfwer den andra skillnaden Ångermanland och Lappmarcken emellan.

Renhorn häremot kunde för ingen dehl finna sig wid Haegglunds ??? så mycket mindre, som igenom denne sednare Haegglunds praetension? ägoblandning på öfra sidan om Killinghollmen både på Landet och ?marken enligit Chartan äntå ei undwikes, förmodande twärtom, at förlikningzRån emellan Byar ej f??gås wid Läneskillnaden; Och skall det wara för Renhorn obegripeligt huru Haegglund kan påstå hela Lappmarken under Ångermanland när hwarken Deputationens Instruction gifwer till sådan söndring någon anledning, eller Konung och Ständer sådant kunnat åtänka, deputationen nu förut icke eller determinerat Geometrisk upgång ?? sådan praetension til Riksgränsen. Bestridande för öfrigit Renhorn ?? Haegglunds påstående om utslag? ?wer Läneskillnads qvestionen, ??? dess öfwer altsammans på en gång blifwit dömt, emedan i annat fall ?derr Haegglunds Läneskillnads praetensions puncter, igenom särskillt utslag skulle af Deputationen bifallas, Renhorn tå sättes utur stånd at widare kunna såsom actor hantera det andra målet, eller Linien emellan Lappmarken och bebodda Landet, hwilket Renhorn i sitt Dictamen äfwen förut anmält. Actores lemnades afträde, och effter deras åter inkallande, underrättades Haegglund therom, at Deputationen öfwer bägge Linierne på en gång sig utlåta will.

Åter till sidans början

Effter middagen.

S:D: Effter föregången protocoll justering öfwer hwad de förflutne dagarne af såwäl Actores, som Fullmägtigarne och en del Allmoge blifwit anfördt, underrättade sig Deputationen 1:mo Om några Skattlapland häruti Åsele nu woro otagne? hwarpå lemnades til swar, at allenast ett wid Öster Malgomai woro i år ledigt.

2:do Frågades om för de Norrska något wist antal Renar är faststält, som här äga rättighet till bete: Hwartill Renhorn swarade, at hela gränse Tractaten med bägge dess codiciller uplysa detta til öfwerflöd:

3:jo Frågades huru långt upp emot Fjället från Åsele wore nyttigt Land till Renbete sommar och winter? Swarades, at till Östra ändan af Malgomai [Malgomaj] träsk, räknas härifrån Åsele wid pass 12 mil, därest granskogen stadnar, jämte de wanligen wäxande Renmåsaheder, warande sommarbete omkring bemälte Siö, som kommer i Wäster ifrån sniöfjället, och skall Åsele Lappmark sträcka sig intil Stöttingzfjället [Stöttingfjället], ungefärligen 4 mil från Åsele kyrka intill Hänkejaur? stiger ned ifrån sniöfjället til Lands skilljande Åsele och Lycksele Lappmarker ifrån hwarandra.

4:o Frågades, om de tilwäxande Nybyggen hindra Lapp Allmogens och Renmagternas tilwäxt? Swarades, at ehuru Nybyggare ökats, skall dock Lappallmogen äfwen tiltagit, och skulle Renmagten, hos FjällLappar, fast icke hos granlappar, sammaledes kunna ökas, om de hitintils gångbare siukdomar afstadnade, och Renbetet, som till denne tiden innehaffts, blefwo ?? Lappmarken bibehållit.

Åter till sidans början

Häreffter förekallades Lappallmogen at widkännas de Lapplands skillnader som af Landtmätarne på Chartor effter anwisning, blifwit utsatte; erkiännande Skickaren [sic] Jon Ersson, ?? innehade Lögdträsklandet, at med thess affattning wore rätteligen förfarit: Äfwenledes utlät sig Nils Nilsson? i Remmaren, för Holmträsk Pehr Pehrsson [Per Persson] för dess land, Pehr P? landet eller Tollwattnet [Tällvattnet] kallat, Arwed Nilsson [Arvid Nilsson] för dess land Arwed Nil? landet.

Olof Olofsson för dess och Arwed Wanickssons [Arvid Vanikssons] land.

Länsman Gafvelin [Gavelin] för dess land H?lans [Hällans] och Gafsellandet.

Olof Jöransson [Olof Göransson] för dess land Olof Jörans landet, som sluter sig emot WällingBerget [Vällingberget] dit Lapplanden å Chartan woro uptagne. Emot Olof Jöranssons Land möter Sakris Olofssons [Zackarias Olofsson] Lappland, hwilken angaf, at det sträcker sig ifrån Wällingberget till Smulan, så neder ? Bäsele til Åbacken, hwarifrån det sedan åtföljer Norråt.

Saltsjölandet, hwilket Nybyggare Eric och Jon Pehrs Söner [Erik Persson och Johan Persson] innehafw? effter den förras berättelse, sträcker sig ifrån Bäsele till Rensiö Sundet e? Landsidan af Ångermanland.

Näst Saltsiölandet följer emot Landsidan i Wäster Pehr Jonslandet, som tillika kallas Armsiölandet [Ormsjölandet], hwilket Pehr Jonsson berättade sträcka ifrån Röströms Sjöns wästra ända förbi Billwiken och så till Billwikshällan på Tåsiöberget, sedan till Djupsundet ? om Billwiken, och så til Wästra ändan af Grubbmyran.

Därest följer Tåsiölandet [Tåsjölandet], som innehafwes af Anders Johansson Jörck och hwilket Länsman Gafvelin berättade följa från Högnäs ån smalt effter Tåsiön.

Bonden Jacob Andersson [Jakob Andersson] i Ruske By Junsele Socken berättade at det wore en mil ifrån Fäbodarne til Ruske belägit icke långt Söderom Wästerbottniska praetentions Linien, samt at dess ägor gräntsa emot Esse ån och Smuluberget. Jacob Ehrsson [Jakob Ersson] ifrån Böle by, samma Sochn, sade at thess Byeägor sträcka sig från och med Kortingzselet [Kortingselet] forbi Tärnikbärget till Guhlsele [Gulselet]: Berättande han och Jacob Andersson [Jakob Andersson] dessutom, at Lillegårds och Östanbäcks Byar i Junsele fiska samfält uti Kortängzwattnet, ?dan utrinner Kortängzån.

Olof Nilsson för Hötingz [Hoting] By i Fjällsiö Socken berättade dess Byaägor följa Ormån upp till Rubbön i Östra ändan af Röströms Sjön, och derifrån til Östra ändan af Römyran, som är belägen ¼ el:r ½ mil i Öster från Billwikhällan på Tåsiöberget.

Anders Olsson ifrån Röström, jem? det han framgaf Charta öfwer Röströms Sjö, berättade at thess byeägor sträck? sig ifrån förbemälte Rubbö til Rens? ½ mil wid pass i nordan derifrån och widare ungefärligen ½ mil i N? till Brattswedklippen, så till Räckwattnet och öfwer Södra wiken i Wal?siön till Yxhollmen, sedan till Billwikshällan, så till Wallåbäcken, och derifrån åter till Rubbön.

Elias Matsson i Billwiken [Bellvik] föregaf dess ägor sträcka ifrån Billwikshällan till Djupsundet 3/8 mil i Öster ifrån Billwiks Nybygget, och följa Wästra sidan af Billwiksjön up till Ormsiön, samt derifrån till Östra ändan af Grubbmyran och så till Stormyran ut med Billwikshällan.

Pehr Andersson [Per Andersson] i Tåsiö [Tåsjö] By, berättade enligit ett upptedt Råbref, at dess ägor gingo ifrån Hotingzstad till Römyran Norr-ut.

Åter till sidans början

Sedan alle föregående märken till ärkännande, blifwit, för så wäl Swänska som Lappska Allmogen, å nyo uprepade, lemnades them afträde: Och tilfrågades actorerne anten Ångerbalen och Snödan för krono eller skatte ägendomar äro at anse? Hwartil Renhorn swarade, att Ångerbalen, effter Agnäsboernes, som therintill närmast gräntsa, egit widgående in för Deputationen i förleden sommar, wärkeligen är krono, så och Snödan, emedan arrende derföre årligen skall gifwas till Kronan, men Haegglund at ingen afwittring för angräntsande Byar ännu skiedt, och skall således ej kunna sägas, innan den samma för sig gådt, anten Ångerbalen, med theromkring belägne Tract, blifwer för Skatte eller Krono at anse: trodde och ännu obewist wara at Snödan är wärkeligen Krono. Yrkande eljest Haegglund, at å LappAllmogens nu upgifne praetensioner intet afseende hafwas må, så wida de sjelfwa rymden af hwarteras förmente Lappland, utan minsta laga omwäg, effter egit behag sig tillwällat, äfwen som Renhorn tvärt om bestridde Ruske och Bölens mäns upgifne skogzsträckningar till Kortingzselet och Ässeån, af den grund at flere till Deputationen ingifne allegater tydeligen styrka, det the å samma ställen allenast häfde eller nyttjanderätt äga.

Sluteligen och som nu mera på någontera sidan ej widare war i hufwudsaken at anföra, så anmälte Renhorn hos Deputationen nödwändigheten för sig at till Krono upbördens bewakande i Lycksele Lappmark i morgon bittida få dit resa, upteende i sådan afsigt Konungens Befallningzhafwandens i Wästerbotten förordnande under den 20 sidstl:ne December, för Ingenieuren Clausen till at i Renhorns ställe om han blifwer af flere sysslor hindrad, afhöra Deputationens Utsslag.

Och aldenstund nu mera ej återstår än allenast protocoll justeringens bewistande öfwer hwad i dag af actorerne blifwit anfört; Hwilken Renhorn i morgon bittida uti wederbörandes närwaro hos Deputationens Secreterare kan öfwerwara; Fördenskull lemnades, med sådant wilkor, Renhorn tilstånd at resan til Lycksele dereffter anträda.

Sluteligen företog sig Deputationen till afgiörande, på hwad sätt utlåtandet til Hans Kongl. Maij:t bör upställas öfwer Öfwerstens och Riddaren Wälborne H:r Carl Otto von Segebaden underdåniga Memorial, rörande H:r Lieutenanten Tolls antagande till Deputations Ledamot uti H:r vice Häradshöfdingen Eric Thets ställe, som wäl af Riksens Höglofl: Ständer sjelfwa dertil blifwit utnämd, men för sjukdom och ohälsa sådant giöromål hos Deputationen sig afsagt, lydande Deputationens beslut härutinnan på så sätt som själfwa expeditionen innehåller.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument


Texten är en avskrift från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325. Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).

© Skogsfrun. Gudrun Norstedt, Byvägen 12, S-913 42 OBBOLA. 090-13 94 98. Aktuell mejladress: gn[snabel-a]skogsfrun[punkt]se