Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Hörnäs 7 juli 1764
Till skillnad
från merparten av protokollen har detta inte skrivits av från akt X35 i
Lantmäteriets arkiv i Gävle, eftersom detta dokument har en lucka
omfattande perioden 27 juni–11 december 1764. Det har
emellertid visat sig att Nils-Erik
Molin, Järnäsklubb, har en avskrift av samtliga protokoll, gjord efter
en dombok från Nordmalings socken. Han har välvilligt ställt de saknade
protokollen till förfogande. Deputationens originalprotokoll återfinns
annars i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr
80a), blad 120–325.
Text inom klammer har lagts till av webbplatsens
innehavare för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben
anges de ibland även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över historiska dokument
År 1764 den 7 Julii närvarande på Hörnäs Gästgifwaregård
Riksens Höglofl. Ständers Landt Rå skillnads Deputations samtl. Ledamöter.
S:D: Anmälte Kronobefallningsman Zacharias Renhorn till
följe av Deputationens den 30. sistl. Junii medelte utsag följande
Nybyggare ifrån Lycksele Lappmarck, till edeligt avhörande, såsom vittnen,
näml: Expeditions Länsmannen Håkan Håkansson Örman, Philip och Adam
Samuelssöner samt Erik Ersson därstädes.
Provincial Fiscalen Daniel Hægglund ville härvid förebära, det Örman varit
densamma, som på Renhorns begäran icke allenast övertalt dess grannar
Örträsk Boerne till attesternes överlämnande, utan skall ock Örman
uppställt dem, och förmodade Hægglund således att Örman till vidare
härutinnan ej må vittne bära. Renhorn åter erkände väl, att han skrivit
ett brev till Örman, om förbemälte vittnens inkallande, men utom det att
samma brev ej framkommit, så skall ej Örman utan Länsman Lindström ifrån
Umeå på Konungens Befallningshavandens därstädes befallning härom anstalt
fogat, varföre Renhorn trodde jävsmålet emot Örman av sig självt förfalla,
varöver
Avsades
Att Deputationen ej finner något av Hægglund anfört som
kan hindra Expeditions Länsmannen Örman ifrån att vittne bära iti
förevarande Landt Rå skillnads tvist, varföre han tillika med ovannämde
dess 3.ne grannar, likmätigt Deputationens den 30. sistlidne Junii
meddelte Utslag för ojävaktige vittnen förklaras.
Härpå avlade de alle vittnesed, och efter undfången
varning för mened, berättade först och särskilt
Öhrman om 51 års ålder, att han aldrig av dess förfäder
hört något annat Lands Rå märke nämnas än Ångerbalen, vilken tillika
hållits för skillnad Lappmarken och bebodde Landet emellan. Hwitberget,
som sedan år 1699 då eld övergått detsamma, börjat att kallas Hwitberg,
vet vittnet icke vara någon Lands skillnad, utan skall det som eljest
ligger allenast 1/3 mil ifrån Örträsk, redan 1671 enl. Lantmätaren Jonas
Gäddas Charta, kallas Mård- eller Mahlberg. Ett annat berg av samma namn
eller Mårsberg gives även mitt emot det förra på andra sidan om Älfwen,
Men om Norrberget har vittnet ingen annan underrättelse, än att det är
belägit emellan Armsjö och Badstugu träsks Kronohemman, vid pass 1/4 mil i
Syd östen ifrån Armsjön, och att Armsjö Boerne på bägge sidor om samma
Berg hava sine ägor. På tillfrågan berättade vittnet vidare, att 2.ne Berg
äro nederom Ånger bahlen emot hafwet belägne, av vilka det övra blivit
kallat Hwitberg och Hwit Klipp om vars annat, men det nedre har alltid
behållit namn av Hwit Klippen. Ävensom han ock har sig kunnigt, att
Lapplandet Örträsk, för vilket Byemännen nu skatta, och av sådan grund
nyttja därstädes djurfång, St---ker, jämte flere sådane land, vilka på
lika sätt av Nybyggarne innehavas med ägorne elle nyttje rätten därav
intill Ångerbahlen, och att Lapplandet Laggträsk, som Lars Bryngelsson
nyttjar, är liggande på västra sidan om Ångerbahlen intill det så kallade
Blåberget i Åsele Lappmarck. På tillfrågan, om Örträsk Boerne hava någre
ägor intill Hwitberget, svarade vittnet, att de på Norra sidan om samma
berg hava vid sjöändan en Ängs rödning, och 2.ne av åboerne ett
fäbodställe på den södra sidan. Erinrande sig i övrigt vittnet av någon
dess faders berättelse, att Normalings Boerne omkring 1714, då
älgskjutande i Ångermanland var förbudit, skola räknat för Lappland Norrom
Ångerbahlen, och således, efter överenskommande på Norra men ej på Södra
sidan därom fått fälla djur. Uppl.
Philip Samuelsson 43 år gl. sade sig hört som en saga,
både när Rå uppgicks emellan Lappmarken och bebodde Landet, och även
förut, att Ångerbahlen och Mörtsjö Klubben hållits för Lands Rå, till
vilket senare märke Agnäs och Armsjö boerne även räknat sin Bya skillnad,
och var på deras sida svedjat utan någon tvist eller oenighet.
Överenskommande i allt övrigt vittnets utsago med föregående Örmans
berättelse, allenast med den skilland, att vad vittne hört om
älgskjutandet, skall vara sagt av dess fader och Agnäsboerne gemensamt.
Uppl.
Adam Samuelsson 37 år gl hade även enahanda berättelse
med de föregående, tilläggande likväl vad han hört av Armsjö och Agnäs
Boerne, näml. att de förre skola stöta med sine ägor intill Utter vattnet
och att Mörtsjö Klubben varit räknat för skillnads märke bägge byarne
emellan. 2.ne Berg vet ock vittnet givas nedanföre Ångerbahlen, å vilka
vittnet ej hört annat namn, än de bägge kallats Hwit Klipparne. Uppl.
Erik Erssons vittnesmål var i allt ense med Örmans,
tilläggande allenast, att Örträsk Boerne i 3.ne års tid nyttjat
Lapplandet.
Länsman Örman begärte åter företräde och tillade dess
förra vittnesmål, att när skillnaden uppgicks emellan Lappmarken och
bebodde landet, varvid Örman varit tillstädes, så skall Hr Lagman Qwist på
Ånger bahlen uppläst conceptet till ett brev, som han sagt vara avgångit
till Krono Befallningsman Olof Westman, varuti bem:te Westmans upplysning
om Rå skillnaden emot Ångermanland infordrats, på det Lappmarks Rået ej
måtte läggas på Ångermanlands grund, men, efter berättelse, skall något
svar därå ej erhållits, icke heller någre Chartor eller andre handlingar.
Att Lantmätaren Boström vid besiktigandet av en stenrösa på Ånger bahlen
utlåtit sig, det densamma betydde något, såvida omkring henne funnits gl.
Lantmätare stickor, det ville vittnet ock sig erinra, ävensom det att
Mörtsjö Klubben hållits för Byaskillnad Agnäs och Armsjö emellan, och
jämväl tillika med Ängerå Bron för Lands Rå. Uppläst och vidkänt.
Hægglund gjorde härvid den anmärkning, att som av
föregående vittnesmål skönjes, det Örträsk Boerne sträcka med sine ägor
intill både Ånger Bahlen och Hwitberget, och efter Deputationens förr
gjorde fastställande ingen får vittna om egna ägor och Byeskillnader, så
förmodade Hægglund, att å sådane vittnesmål inte avseende havas må. Och
---t på Agnäs Boernes utlåtelse, som skulle de erkänt Ånger bahlen för
Lands Rå, emedan sådant skett endast för den orsaken, det de såmedelst
skulle få skjuta älgar därovanföre.
Renhorn åter trodde desse vittnens utsagor vore långt
mera trovärdige och pålitelige, än fler Fiscalens vittnens, och skola de
icke heller sträcka med några ägor till Ångerbahlen vidare än allenast i
anseende till Örträsk Lapplandet, vilket de väl innehava men allenast till
djurfång nyttja, förmenande Renhorn eljest att något tvivelsmål därom att
Ångerbalen varit och är Lands Rå skillnads märke, numera, sedan så ganska
många vittnen riktigheten av den sanningen bestyrkt, aldrig kan eller bör
uppkomma. Och yrkade därföre dess förra gjorde påstående om sträckningen.
Den 8. Julii Söndag.
Den 9. Julii lästes på handlingarne.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över historiska dokument
Texten har ställts till
förfogande av Nils-Erik Molin, Järnäsklubb. Läs mer
om gränsdragningen i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
