Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Hörnäs 6 juli 1764

Till skillnad från merparten av protokollen har detta inte skrivits av från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle, eftersom detta dokument har en lucka omfattande perioden 27 juni–11 december 1764. Det har emellertid visat sig att Nils-Erik Molin, Järnäsklubb, har en avskrift av samtliga protokoll, gjord efter en dombok från Nordmalings socken. Han har välvilligt ställt de saknade protokollen till förfogande. Deputationens originalprotokoll återfinns annars i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.

Text inom klammer har lagts till av webbplatsens innehavare för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de ibland även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över historiska dokument

År 1764 den 6. Julii sammanträdde uti Hörnäs Gästgifwaregård följande Riksens Höglofl. ständers Lands Rå skillnads ledamöter, näml.

Av Hög Lofl. Ridderskapet och Adelen:

Capitainen Wälborne Hr Daniel Lagerbom

v. Härads Höfdingen Wälborne Hr Johan Thét

Lieutenanten Wälborne Hr Gustaf Toll

Av Högwördige Präste Ståndet:

Probsten och Kyrkoherden Hr Mag: Nils Sund

Av Lofl. borgare Ståndet:

Borgmästaren Hr Mathias Kiörning

Borgmästaren Hr Nils Kröger

Av Hederwärda Bonde Ståndet:

Nämdemännen Eric Andersson och

Anders Ohlsson Öberg

S:D: Krono Befallningsman Zacharias Renhorn berättade, hurusom han till följe av Deputationens d. 30:de sistl. Junii honom lämnade tillstånd hitskaffat gamle Nybyggaren och gratialisten Pehr Jönsson Höglander ifrån Mjösjö By i Umeå Socken anhållande att få honom edeligen avhörd uti vad han kan hava sig kunnigt om såväl Rå skillnaden Umeå och Nordmalings Socknar, som Ångermanland och Lappmarken emellan. Och ehuru Actor på Wäster Norrländska sidan Provincial Fiscalen Daniel Hægglund ej var närvarande, lämnade dock Deputationen dess bifall till Renhorns förbem:te begäran med sådant förbehåll för Hægglund, då han tillstädes kommer, som 17 Cap: Rbl, jävsmål rörande, utstakar, såvida nu, på noga efterfrågan, något jäv emot Höglander ej kunnat uppgivas.

På avlagd vittnesed, samt undfången varning för mened berättade fördenskull

Höglander om 78 års ålder, att han av 2:ne gl. Män Johan Hansson i Nybyn och Anders Nilsson i Pengsjö hört sägas, det Ångerbahlen av ålder hållits för Lands Rå Wäster Norrland och Wästerbottn emellan. Havande vittnet själv sett Ångerbals Berget flere resor, men i synnerhet vid det tillfället när Lantmätaren Boström för någon tid tillbaka uppgått linien emellan Umeå Sochn och Lycksele Lappmark, då vittnet ej allenast på Berget blivit varse märke efter en stenrösa, vid vars närmare påseende neder uti överkommits någre Kohl, och Lantmätare stickor på änderne förruttnade, samt en fot efter Lantmätare Taflan, utan ock av Boström, som där --- lagt -- en gl. Charta hört den utlåtelsen, att hon vore författad in uti Stugan vid Brännvins Kosan, vilket Boström velat sluta av de olika sträckningar, som Chartan visat, så att efter den ena till Mörtsjö Klubben skulle halva Nordmalings Socken dragas under Wästerbottn, och efter den andra åter till Hwit Kläppen en stor del av Umeå Socken under Wäster Norrland eller Ångermanland. Vittnet påminte sig vidare, det Ångerbahlen, efter Boströms berättelse, jämväl stått tecknad på samma Charta. Även ock att Armsjö Boerne vid tillfälle förklarat sig helst nögde, att få komma under Nordmalings Sochn, såvida de vad Kyrkorätten angår tillhöra, och dessutom därstädes hava sina Kyrkohus och släktingar. Hwitberget har vittnet likaledes hört någon nämna för Råmärke Åsele och Lycksele Lappmarker, men ej Länen emellan, och skall detsamma ehuru vittnet ej varit dit, efter Nybyggaren Lars Ohlsson i Örträsk berättelse, ligga i sydväst ifrån sistnämde Örträsk By. Vidare gick vittnets berättelse därpå ut, att bem:te Lars Ohlsson för någon tid sedan, när Nybyns Byemän frågat honom , om han hörde till Åsele församling, svarat nej, och sagt att skillnaden vore nedanför Hwitberget vid dess sjöända.

Åter till sidans början

På ytterligare efterfrågan om vittnet hört någon ifrån Ångermanland hålla Ångerbahlen för Lands Rå, svarades, att han väl själv det icke hört, men efter dess hustrus förre Mans sägn, skola Agnäs och Armsjö Boerne vid tillfälle när skillnadsmärken dem emellan i någons på Wäster Norrlands sidan övervaro blivit upprättade, utlåtit sig att Ångerbahlen vore Lands Rå.

Vid efterfrågan om vittnet har sig flere eller andre Lands Rå märken kunnige, svarades, att Ängersjö Åbron blivit därföre nämnt, så ock Killingholmen och Löfberget.

Uppläst och vidkänt.

Härpå underställte Renhorn Deputationens omprövande, om icke Hægglund bör förpliktas att uppte contracts brevet av år 1505, som skall finnas uti Sidensjö Kyrcka, in originali, rörande Råskillnaden Norra och Södra Ångermanland emellan, och även ett gammalt hävdebrev på Ässe Åhn, som förmenes vara uti Ruske Byemäns händer i Junsele Sochn, av vilka bägge någon upplysning uti förevarande Läneskillnads tvist tros kunna erhållas, ävensom ock nödigt vore att få Original Extractet av den Lands bok, som hållits i Jämteland under den tid som det hört till Norige, vilket original, efter berättelser skall vara i Ramsele Kyrka, och flere avskrifter därav finnas såväl i berörde Ramsele som Fjällsjö socknar.

Deputationen beslöt, att över detta Renhorns anförande höra Hægglund så snart han hit återkommer.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över historiska dokument

Texten har ställts till förfogande av Nils-Erik Molin, Järnäsklubb. Läs mer om gränsdragningen i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).