Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Långed 16 juni 1764
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
Åhr 1764 d: 16 Junii, närwarande wid Ricksens Höglofl:e
Landt Råskillnads Deputations:
Af Höglofl:e Ridderskapet och Adeln: Capitainen Wälborne Herr Daniel
Lagerbom, Capitainen och Professoren Wälborne Herr Jon Meldercreutz,
Lieutenanten Walborn [sic] Herr Carl Gustaf Toll.
Af Högwördige Präste Ståndet: Probsten och Kyrckjoherden Herr Magister
Nills Sund. Kyrkjoherden Herr Magister Eric Widgren.
Af Lofl:e Borgare Ståndet: Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning och Nils
Kröger.
Af Hederwärda Bonde Ståndet: Nämndemännen Erich Andersson och Anders
Ohlsson Öberg.
S.D. Efter förrättad protocolljustering öfwer hwad gårdagen warit
förehaft, anmälte Crono Befallningzmannen Zacharias Renhorn sig nu hafwa
de den 14 hujus upgifne wittnen till hands som äro gamla Länsmannen Hans
Finberg, samt Erich Andersson [Erik Andersson], Erich Larsson [Erik
Larsson], Zachris Andersson [Zackarias Andersson], Jon Jonsson [Johan
Jonsson], Johan Jacobsson [Johan Jakobsson], Johan Andersson och Erich
Ersson [Erik Eriksson] ifrån Hummelholms [Hummelholm] By Nordmalingz Sockn,
Begiärande at uti LandtRåskillnadstwisten Wästernorrland och Wasterbottn
[sic] emellan, få dem Eedeligen afhörde.
Provincial Fiscalen Daniel Hägglund åberopade sig likaledes till wittne i
samma sak Erich Matsson [Erik Matsson] i Agnäs, berörde Sockn; Och ehuru
Renhorn såsom jäf emot denne sidstnemde wille föregifwa, att han warit
Sockne Fullmäcktig wid Praetensions Lineens upgående, emellan Ångerbalen
och Tåsiön, Så förklarade han sig dock på föreställning nögd at afstå
ifrån samma jäfsmåhl, sedan intygat blef at Erich Matsson ei haft någon
Fullmacht af Socknen; Och aflade derföre Erich Matsson tillika med alla
the öfrige wittnes Eeden, hwarpå the efter undfången warning för mened,
samt tillsayelse at uti deras wittnesmål ei inblanda något som rörer deras
egne eller andras Byeskillnader, hwarför sig berättade först.
Länsman Finberg 83 år gammal och född i Nätra Sochn, at under dess öfwer
20 års tid giorde Brofogde tjenst i Nordmalingz Sochn, har Landswägen
allderig längre bygdts än mitt på Ängeråbron, hwarest Wästerbottns Lähn
Inbyggare emottagit. För några år tillbaka har ock wittnet fölgdt
Landtmätaren Essping [Gabriel Esping] wid en ismätning öfwer Skiärgården, då bemelte
Landtmätare börjadt efter Norrby Boernes anwisning på Ett litet Skiär wid
Bäcksvadet och gådt til Jernäs udden emot Grundsunda, skolande
Landtmätaren wid detta tillfälle uti Lineen på det ställe, hwarest
Wästerbottns Landtmätaren förut stadnat, ifrån hwilcken punct Snödan wisat
sig, efter wittnets tycke, och så widt han nu kan minnas, uti full
nordost. Af Nybyggarne i Nordmalingz Sochn påminte sig wittnet äfwen hafwa
hördt berättas, at Hwitberget af ållder warit hållit för LandsRå, men
hwarest samma berg är belagit, och huru widare dermed kan wara, wet
wittnet icke. Upläst.
Åter till sidans början
Erich Andersson [Erik Andersson] om 63 års ållder berättade sig ei afwetat
någre Landsskillnads märcken, men när för flere år tillbaka wittnet, jemte
dess grannar kommit i process med Honssjöboerne, skall wittnet af dess
Fader fått om händer Ett gammalt Syne Bref af år 1677 hwilket wid
efterseende och på tillfrågan befans wara af enahanda innehåll med det som
den 8 i denne månad i Protocollet blifwit intagit, hwaraf wittnet fådt
underrättelse om de deruti nemnde märcken, Klocksten [Klovsten],
Grafwaberget [Gravaberget] och Sebers tjern [Suberstjärn], samt En stor
Tall derofwanföre. Upläst.
Erich Larsson [Erik Larsson] 43 år, Sackris Andersson [Zackarias
Andersson] 60 år, Jon Jonsson [Johan Jonsson] 46 år, Johan Jacobsson
[Johan Jakobsson] 53 år, Erich Ersson [Erik Eriksson] 46 år och Johan
Andersson 64 år hade alla enahanda berättelse med Erich Andersson,
tilläggande allenast Johan Andersson, at han efter härmelse hördt, det
Snickarsten som wittnet ofta gånger sedt skall warit hållen för LandsRå.
Upläst.
Och berättade för öfrigit alla Hummelholms Byemän at uti deras By wäl
funnits Originalet till 1667 års SyneBref, men under En med Tapptolls
Nybyggarne för någre år sedan sammanhafd Rättegång, skall berörde document
blifwit inlemnadt till HäradsRätten, hwarifrån de det samma sedermera icke
återfått, så framt en Nämndeman uti Baggård, hwilken Byemännen om
merberörde Original SyneBrefs återbegiärande anmodat, det icke om händer
hafwer, hwarom de till Måndagen willja giöra sig underrättade, imedlertid
uptedde the En öfwer Byeägorne af Landtmätaren Nils Spohle år 1705
författad Charta.
Erich Matsson [Erik Matsson] 64 år gammal berättade, at han hördt af månge
både i Wästerbottn och Ångermanland, och äfwen af dess Swärfader som warit
111 år gammal då han dödde, att Hwitsten och Hwitberget af ållder warit
hållne för LandsRå, men hwarest Hwitsten är belägen wet wittnet icke.
Åter till sidans början
Efter middagen.
S.D. Ibland dem som förmentes äga twistige Byeskillnader emot LandsRået
anmälte Actores Publici, såsom närwarande, Bienbergs, Mullsiö och Hössjö
Byemän, hwilka således, till föllje af den för Deputationen utfärdade
instruction, giordes föreställning till åsämjande om sådane deras ByerRå,
men som Byemännen i synnerhet ifrån Mullsiö och Hössjö, hwilka hwad
Hössjöklubben angår skola wara stridiga, begiärte betäncke tid till den 18
hujus, då de willja inkomma med FörlikningzFörslaget; Så lemnades dem
sådant anstånd, och antyddes Länsmännen at till samma dag äfwen inkalla
Jordeäganderne ifrån de flere Byar, om hwilkas Skillnader någon twist wara
kan.
Hägglund anmärckte wid och emot Hummelholms Byemäns förr middagen aflagde
wittnesmåhl, att som de endast wittnat i sin egen Sak både om deras
Byeskilldnad och angående 1667 års obewittnade och till Lähneskillnaden
allderig dugelige document, Så påstod han at någotdera så mycket mindre
afseende hafwas måtte, som ifall sådan deras enskillte Byeskillnad emot
all naturlig belägenhet och andre å Wästernorrländska sidan redan
Producerade skiähl, skulle efter Renhorns åtrå och påstående dragas till
Lähneskillnad, så ginge ock dymedelst Mullsiö, Gräsmyre, Hörnsiö, Agnäs
och Hwitwattns i Nordmalingz Sochn till Båtmans Roteringen anslagne Byar,
under Umeå Sochn och Wästerbottns Lähn, hwarigenom, utom flere oredor 1687
års elljest oförändeliga RoteringzWärck, oskiäligen skulle brytas och
öfwerträdas.
Häremot åter anförde Renhorn dictando: Förutan hwad jag till bestridande
af den på Wästernorrländska sidan påstådde Lähneskillnaden, inför
Protocollet, i all Ödmiukhet anfört och påstådt, har jag skolat fölljande
i lika Ödmiukhet derwid widare ärindra.
1:mo. At det på Wästernorrländska sidan föregifne Råstället, HwitBerget
[Vitberget] kalladt, är på den å samma sida ingifne och upgångna
praetensions Charta icke uptagit eller utmärckt, utan finnes allenast af
H:r Landtmätarens och Actoris DagBok, at det skolat ligga 2:ne mihlar från
Ångerbahlen [Ångerbalen], som de welat gissa i mörckt och töcknogt wäder,
men på En bihangz Charta, som blifwit upwist, och lärer i det mörcka
wädret wara gissningzwis updragen, tyckes samma Berg ligga som i En smal
kihl 5 milar från Balen, hwilketdera det nu är, är ganska owist, men efter
strackningen [sic] skulle det ligga i Lycksele Lappmarck, och har jag
derom ingen kundskap mera, än at flere Berg med det namnet der gifwes,
icke eller har jag kunnat fråga Inwånarne derstädes derom, emedan detta
Berg allderig warit in qwaestione.
Åter till sidans början
2:o. Utom föregående stora owisshet detta Berg angående, äro de wittnen
som derom härmat, sådane som antingen sielfwe eller deras släckt ligga nu
inom twiste Lineen, deras förfäder i Örträsk och Knaften, som för dem
sådant skolat berättadt, hafwa warit främlingar, och sig, enl:t 1695 års
Stadfäste JordeBok efter bemelte år, der såsom Nybyggare nedsatt, men
efter det åhretalet, äfwen ock för, är ingen laga gräntzeskillnad, af
Öfwerheten Lähnen emellan, i den sträckningen wärckstäld, och således
hafwa desse Attestanter, ei haft annan grund till sine härmelser, än hwad
som de sielfwe tyckt, eller för wisse omständigheter welat.
3:io. Utaf de skiähl och omständigheter som blifwit anförde, om Armsiö
[Armsjö] Nybyggarne, och att de höra och måste genom Laga Actus blifwit
lagde till Wästerbottn, bewises ock at Ångerbalen warit af Herrar
Konungens Befallningshafwande i Wästernorrland ärkiänd för Lähne
ändeskillnad, Ångermanland och Wästerbottn emellan, hwilket ock bestyrckes
af de höga Ordres, som H:r Landtmätaren Wallanger fått, at der Lineen
uptaga, det han ock giordt, warandes det Herrar Landshöfdingarnes Sak, at
utsätta sine Lähneskillnads praetensioner, ock icke nästgräntzande Byars,
som genom enfaldig inbillning, om sine Byeskogars utwidgande, giöra
härmelser till wärckeligheter.
4:to. Höglofl:e Deputationen, täckes detta jemte hwad mera, som blifwit
inför Protocollet alldra ödmiukast anmäldt, samt at H:r Fiscalen Hägglund,
påstådt sig willja upwisa Laga Rå och Rör, till sin påstådde
Lähneskillnad, men det ei gittadt, uti högrättwist bepröfwande taga, och
höggunstigt så laga, att Wästerbottns Lähn blifwer åtminstone, med hwad
det till denne dag innehaft, ifrån Ångerbahlen [Ångerbalen] till Ängeråhn
[Ängerån], och så widare bibehålllit, och att Lähneskillnaden icke må
efter Wästernorrländska praetensionerne, taga in hela Byar, gå in uti
Wästerbottniska Byars åkrar, och öfwer deras Stuguknutar, eller ock
längre, hwarom jag ei kan wara widare förwissad, än at jag af de på
twistestället upgångne Project eller Stafleder, ser at de så strukit, och
der praetentionerne äro norr eller östrom bemelte Stafgångar updragne,
instrykes af Wästerbottns Byar än mer, hwarom man dock ingen uplysning nu
af den inlemnade Chartan få kan.
Den 17:te Söndag.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar,
R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
