Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Långed 15 juni 1764
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
Åhr 1764 d: 15 Junii närwarande uti Ricksens Höglofl:e
Ständers Landt Råskillnads Deputations, fölljande, neml:n:
Af Höglofl:e Ridderskapet och Adeln: Capitainen Wälborne Herr Daniel
Lagerbom, och Lieutenanten Wälborne Herr Carl Gustaf Toll.
Af Högwördige PrästerStåndet: Kyrckjoherden och Probsten Herr Magister
Nils Lund, Kyrkjoherden Herr Magister Eric Widgren.
Af Lofl:e Borgare Ståndet: Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning och Nils
Kröger;
Af Hederwärda Bonde Ståndet Nämndemannen Erich Andersson och Anders
Ohlsson Öberg.
Äfwenledes inställte sig nu Capitainen och Professoren Wälborne Herr Jonas
Meldercreutz, som efter aflagd Domare Eed, dess Säte i Deputationen intog.
S:D: Justerades Protocollet den 14 i denne månad, hwarefter
Befallningzmannen Renhorn anmälte, at han, i stöd af dess hos Deputationen
giorde förbehåld, warit omtänckt, at låta hit kalla Hörne, Bjenbergz,
Angsiö och Hössjö Byemän, såsom narmast [sic] gräntzande med deras
skogssträckning emot den praetenderade Lähneskillnaden, uti ingen annan
afsigt, än at igenom deras Eedel:a wittnesmåhl, ärhålla säkraste
uplysningen, hwarest och ifrån hwilka puncter skillnaden Wästernorrlands
och Wästerbottns Lähn emellan i fordna tider warit räknad; Men som wid
bemelte Byemäns förhörande i Mårgonstunden Renhorn skall funnit at de
fleste af dem ej annat Landamäre afweta, än det de tillika hålla för
Byeskillnader, wid hwilka Renhorn i förewarande casu så litet skall kunna
sig trygga, som Öfwerheten honom witterligen, sedan Byarne Hönsiö, Mullsiö
och Gräsmyra blifwit Nordmalingz Sockn underlagde, någon författning om
slika skillnader ei skall giordt, utan allenast at flere Landtmätare ifrån
Wästernorrland, på Byemäns begiäran i Nordmaling, skola utan Communication
med angräntzande Wästerbottniska Jordägare, och således Ensidigt, upgådt
sådane Byeskillnader; Alltså och emedan förstnämnde Byemän med flere
således swårligen torde kunna utreda hwad för Lands Rå warit at anse, och
huru mycket för deras skogzgafwel af Byeskillnaden theruti inlöper; Ty
wille Renhorn för dess dehl hålla betänckeligit, att någon Edgång i så
beskaffad omständighet af dem fordra, hwilket han dock Deputationens
ompröfwande underställte, med hemställande tillika om icke sådane emot
Praetensions Lineerne gräntzande Byar kunna giöras föreställning till
åsämjande; Och begiärte imedlertid Renhorn at få Justus Larsson i Bäcken,
samt 3:ne stycken Bönder i Hörne edeligen hörde öfwer Praetensions
puncterne Pengsiön och Ångerbalen, såwida någonthera af dem intill dessa
puncter med sine Byeskillnader ej stöta.
Åter till sidans början
Härwid påminte Provincial Fiscalen Hägglund, at i händelse Renhorn blifwer
tillåtit, at dess åberopade wittnen få afhöra, hwilket Hägglund för ingen
dehl will bestrida, så förmodade han sig äfwen berättigad, att få inkalla
Mullsiö Byemän till Edelig berättelses afgifwande, uti alt hwad de kunna
hafwa sig om Lands Rået kunnigt.
Såsom jäf emot sidstnemnde wittnen anmälte Renhorn och med 2:ne Arnäs
Lofl:e TingzRätts protocolls utdrager wiste, at twist warit emellan
Mullsiö och Hössjö Byar om något Sågtimmer hyggste, hwarunder the förre
påstådt skogzsträckning till Hössiöklubben; Hwarföre, och som samma
Hössjöklubb är En ibland Wästernorrländska praetensions puncterne,
skolande twisten Byemännen emellan uti Höglofl:e Kongl. HofRätten äfwen
ännu wara oafgiord, Så förmodade Renhorn att Mullsiö Byemän för ingen dehl
kunna härutinnan wittne bära. Hägglund åter förmente obewisligit wara att
Mullsiö och Hössiö hafwa någon Rågångztwist uti Kongl. HofRätten anhängig,
och äskade elljest intet intygande af Mullsiö boerne uti annat, än hwad
som deras egen Byeskillnad icke rörer.
Widare och tå Hägglund till närmare bestyrckande theraf at Armsiön
[Armsjö] bör lyda under Nordmaling, som han af allder [sic] och ifrån dess
första uparbetande skall legat, uptedde En ovidimerad afskrift af 1687 års
Roteringzwärck, hwaruti Armsiön står anteknad för Udderök [Udderöh?] under
Nordmalingz Sockn, Så anmälte Renhorn at ofwanföre Pengsiö, såsom öfwerste
SkatteBy i Umeå Sockn, skall Crono Allmenningen emottaga, hwarå en hoper
Nybyggen blifwit inrättade, och theribland Armsiön, hwarom Renhorn
berättade, at ehuru så alldeles ei bestridas kan at berörde Nybygge
blifwit sökt och wunnit wid HäradsRätten och Konungens
Befallningshafwanden uti WästerNorrland, så skola dock the 2:ne åboer som
derå suttit, enligit upwist Extract af 1712 års JordeBok för Wästerbottn,
1706 lemnat hemmanen öde och flyttadt till Lappmarcken, hwarefter och
sedan the legat öde till år 1723 skall En wid namn Mats Håkansson, af
Konungens Befallningzhafwanden i Wästerbottn begiärt och under wisse
fryhets år fått tillstånd, at det Ena hemmanet åter för Rök uptaga, ifrån
hwilken tid det ständigt hördt under Wästerbottn, och af sådan grund uti
Jordeboken derstädes blifwit antecknadt, såsom till hela Räntan Kronan
behållit. Af denne anledning, samt såwida berörde Nybygge skall ligga 1 ½
mil ifrån Agnäs i Nordmalingz Sockn, förmodade Renhorn Armsiön med rätta
böra lyda under Wästerbottn, och at det, som bemelt är blifwit under
Ångermanland, wille Renhorn anse för mindre sällsamt, såwida i förra
tider, ingen brist skall warit på remisser ifrån Herrar Landshöfdingarne i
Wästernorrland, hwarefter utsyningar på Nybyggen skall skiedt, under den
tiden skall ock, utom Armsiö Nybygget, 2:ne Nybyggen, Bahlsiö och Nyland,
eller på Lappska Råijallwattnet kalladt, på lika sätt, under Ångermanland
blifwit utsynte, fast de nu mera höra till Wästerbottn; Såsom widare
skiähl härtill, hwad Bahlsiö och Nyland angår, anförde widare Renhorn, at
Befallningzman Westman i sednare tider, och sedan igenom Herrar
Landshöfdingarnes i begge Lähnen försorg, skillnaden emellan Åhsele
Lappmarck, och bebodde Landet blifwit upgången, skall uteslutit berörde
begge Nybyggen utur Ångermanlands Jordebok, det han, efter Renhorns tanka,
utan swåraste answar ej dristat giöra, om han icke haft höga wderbörandes
Ordres och Befalling thertill; hwilken utlåtelse Renhorn äfwen brukade om
Armsiön; I stöd så häraf, som ock i anledning af hwar Renhorn förut hos
Deputationen anmäldt, ansåg han sig nu mera berättigad, till sträckning
efter Wästerbottniska Praetensions Lineerne, ifrån Ångerbahlen til
Ängersiöån. Och förklarade sig i öfrigit Renhorn at han ei kan utlåta sig
öfwer Wästernorrländska Praetensions Lineen, innan Staflederne, till
föllje af 16 § uti Landmätare Instruction all praxis uti Landtmaterie
[sic] Contoiret blifwit af wederbörande Landtmätare på Chartan updragne
eller utprickade, hwarom Renhorn hos Deputationen förut äfwen skall
anhållit, förmodande han desto hälldre bifall härutinnan, som utom det
någon anledning skall wara at befara det åtminstone utägorne af Hörne och
Bäck, med flere Byar på Wästerbottniska sidan igenom Wästernorrlands
Praetensions Lineen blifwit afskurne, hwilket utan hielpande af Stafleder
ei skall med någon säkerhet kunna utrönas; Så håller ock Renhorn före at
sådan uplysningz wägande för Deputation och Actores publici, är stridande
emot alla Mathematiska Lagar, hällst alla Concept Chartor som i Contoiret
inlemnas, böra med sådane Stafleder, endast för uplysningar skull, wara
försedde; Och skall, i brist af sådan Stafled, äfwen den oreda hända, när
man ei wet hwilken Bys ägor sträckningen afskiär, att En Theraf kan komma
inom Ett främmande Lähns Rågång, då innehafwarne af sådan äga, wid
förefallande twistigheter med nästgräntzande Byar, på den sidan nödgas
icke utan möda och kostnad besöka frammande [sic] Domstohlar och wara
blottställd för wittnen, om hwilkas frägd och upförande the ingen kundskap
äga, och så widare hwilket alt Renhorn till Deputationens bepröfwande
öfwerlemnade.
Åter till sidans början
Öfwer alt detta utlät sig Hägglund, at Staflederne eller gång lineerne på
En Charta, hwarest Praetensions puncterne äro utstakade, och Lineen
theremellan ricktigt updragen, äro och blifwa både alldeles onödige och
onyttige, kunnande han således ei ansee Renhorns påstående härutinnan
nnorlunda än som en onödig curiosité, och underställte han i öfrigit till
Deputationens ompröfwande huruwida öfwer sådan Renhorns inwändning dömas
kan, innan Herr vice Häradshöfdingen Theet, såsom Ledamot å Höglofl:e
Ridderskapets och Adelns wägnar, ankommer; Anmälande i öfrigit Hägglund
emot hwad Renhorn om Armsiön anfördt, att ehuru den samma kunnat komma i
Ödesmåhl, Så förmodade han deraf ei föllja at den bör blifwa under
Wästerbottn utan at åboen, som Uddemantahls medels afgifter till
Nordmaling ei kan undgå, äfwen sielf bör höra under samma Sockn: Widare
inlemnade Hägglund till Protocollet fölljande
Till bestyrckande theraf att Herr Befallningzman Renhorn i sitt första
påstående, hwad Snödan [Snöan] beträffar, ganska wida afwikit ifrån
Sanning och rättwisa, beder jag Ödmiukast att med fölljande 3:ne
trowärdige mäns wittnes Börder, måtte i Protocollet få inflyta, hwaraf
oemotsägeligen fölljer, att Snödan allderig warit Wästerbottn tillhörig,
och än mindre nu kan dragas til skillnadsmärcke, som twert om blifwit med
fler wittnen fulltygat, at Hwit eller Klocksten [Vitsten/Klocksten] för
Lähneskillnad wid hafsstranden, af ållder warit hållen.
Hwad åter Ängerå Bron [Ängeråbron] widkommer, Så finnes af Wittnets Olof
Ohlssons [Olof Olsson] i Brattforss [Brattfors] Eedeliga utsago, at En
Ensidig Syn från Wästerbottn, för ganska lång tid tillbaka, under mycken
wälplägning och Flaskors uttömande i Flaskwiken, giordt den samma till
Byaskillnad, hwarefter och såwida Nordmalings Socknemän gierna sedt at
undslippa halfwa Brobyggnaden, och Ett stycke wäg der nordanom, hafwa
Wästerbottningarne börjat underhålla samma wäg, med halfwa Bron, och
omsider deraf tagit sig anledning at ansee berörde Broo för LandsRå, som
endast warit Byeskillnadsmärcke, det Olof Ohlsson ock berättadt för alla
stora Herrar, som han i sin ungdom ther förbi skiutsat, hwadan
Wasterbottniske [sic] Herr Landshofdingen Grefwe Duglas, med flere tagit
sig anledning at utnämna Ängerå Bron för Lähneskillnad, hwilken dock ingen
å Wästernorrlands Lähns wägnar, hwarken då eller sedermera Lagligen
bifallit, hwarföre jag ock med all wördnad förmodar, att denne Bro ei
heller nu må annorlunda än som ByaRå warda ansedd, hällst jag med wittnen
redan bewist att Lähneskillnadssträckningen framlöper åt gamla Fierdings
Stållpen [fjärdingsstolpen] Ett godt stycke norrom samma Bro föbehållande
[sic] mig at, sedan flere tillförwäntande wittnen blifwit hörde, få widare
anföra hwad jag efter omständigheterne kan finna mig böra slutel:n anhålla
och påstå.
Åter till sidans början
Ibland de åberopade Allegaterne fans Kyrckjoherdens i Nordmaling Magister
Johan Unaeii attest af den 12 hujus, hwaruti berättes, att Umeå
Fiskeriskap som ligger i Snödan [Snöan], både ??? Kyrckjoherden Unaeii och
dess Företrädares tid, lefwererat Strömmingz Tyonden årligen till
Nordmaling, enl. Kongl. May:ts nådige Resolution pa.. Städernas Beswär den
28 Aug. 1727 § ? och at the likaledes årl:n betalt Landtlega till
NorrByboerne; Widare innehåller samma attest, at ifrån Badstugu Träsket
[Bastuträsk] och Armsiön [Armsjö], hwilken? sednare fordom haft Båtsman,
men i nyligare tider blifwit pålagd Solldat, Prästrättigheter, samt ifrån
Hwitwattnet [Vitvattnet] både Crono och Präste Tyonden årligen till
Nordmaling, äfwen äro betalte, hwilket H:r Kyrckjoherden håll.. före wara
öfwer allt så i Umeå som Nordmaling kunnigt.
Den andra attesten af Klockaren Jonas Arctaedius, och den 3:dje af
afskiedade Sergeanten Jöran Forsparre utgifwen, innehålla, at uti afl:e
Probsten Turdins tid, har Strömmingz Tjonden af då warande Fiskeriskap uti
Snödan [Snöan] upburits under Nordmaling, och at Forsparre i 30 års tid,
för tillstånd at idka Fiske i Snödan och för muhlbetet derstädes åt
Creaturen, betalt, jemte många andra, Landtlega till Norrbys Byemän i
Nordmalingz Sockn.
Mera bewis hwad Snödan angår, förmente nu Hägglund ei behöfwas, och
Renhorn åter åberopade sig theruti innan 1676 års Charta, utom hwad
wittnen å dess sida om Snödan intygat, och lemnade för öfrigit alle af
Hägglund uptedde attester i sitt wärde.
Efter middagen.
Åter till sidans början
S:D: Till närmare bestyrckande af Wästerbottniska Lähneskillnads
praetensionen föreställte Crono Befallningz mannen Zacharias Renhorn
fölljande wittnen, hwilka han begiärte Eedel:n afhöras måtte, neml:n
Justus Larsson, Olof Mickelsson [Olof Mikaelsson], och Johan Ersson i
Hörne, Anders Andersson i Bjenberg, Olof Ohlsson [Olof Olsson] och Mickel
Ohlsson [Mikael Olsson] i Hössiö [Hössjö] alle ifrån Umeå Sockn.
På lika sätt anmälte Provincial Fiscalen Daniel Hägglund till Eedeligit
afhörande om Wästernorrländske pratentionens richtighet Mickel Jonsson
[Mikael Jonsson] i Gräsmyra [Gräsmyr], Jon Salmonsson [Johan Salomonsson],
Olof Ersson och Isack Isaksson [Isak Isaksson] ifrån Mullsiö [Mullsjö]
Nordmalingz Sockn: Och emedan Renhorn på närmare efterfrågan och
föreställning, afstod ifrån dess förr middagen emot bemelte Mullsiö Byemän
anförde jäfsmål, med förbehåld, at, uti wittnesmålen deras egne
Byeskillnader ei widröras icke eller sådane Lähneskillnadsmärcken, som
stöta intill, eller till någon dehl föllja sådan Bya Rågång; ty aflade
alla förenemde wittnes Eed, och efter undfången alfwarsam warning för
mened, samt föreställning, at icke ens nemna, mindre sammanblanda Bye
Rågångarne med Lähneskillnaden, utan endast upgifwa hwad de kunna hafwa
sig kunnogt om Lands Råsträckningen, ofwan och nedanföre deras Byeägor,
berättade först Justus Larsson att han de förra åren af ryckte hördt Snödan nämnas för
LandsRå och äfwen at Ångerbalen omtalats, men Hwitberget skall för wittnet
allderig blifwit nämnt förr än innewarande år, af hwem sådant namnte [sic]
mins han icke; Men at Hönsiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i fordna tider
skall legat under Umeå, dit och Broar efter deras gamla winterwäg ännu
skola wara synbare, det påminte wittnet sig hafwa hördt. Upläst.
Olof Mickelson [Olof Mikaelsson] om 30 års ållder, har ifrån Barndomen
hördt det Ångerbalen hållits för LandsRå, och at Hönsiö, Mullsiö och
Gräsmyre Byar i forna tider legat under Umeå, men hwilken alt sådant för
wittnet berättadt mins han icke, äfwen som han om Hwitberget ingen kunskap
äger. Upläst.
Johan Ersson 24 år gamal, sade sig af dess Fader, som ännu lefwer, hördt
berättelse att LandsRået gådt till Snödan, och at Ångerbahlen likaledes
warit hållen för LandsRå, skall Jon Persson i Ängsiö med flere wid
tillfällen omtalt, äfwen som ock wittnet hördt, at Hönssiö, Mullsiö och
Gräsmyre Byar i förra tider legat under Wästerbottn, skolande wittnet sedt
KafwelBroar efter berörde Byemäns den tiden brukade kyrckjowäg. Af dess
moder har wittnet widare hördt, at i hennes ungdom Hössiöklubben skall
blifwit hållen för ett Rå, hwilket ock Nordmalingsboerne sedermera welat
påstå, men Wästerbottningarne skola sådant ständigt bestridt. Upläst.
Åter till sidans början
Anders Andersson 38 år gammal berättade sig hördt Ängerån wara räknad för
LandsRå, och äfwen Klocksten, fast det sednare för wisso ej kan säijas, i
lika måtto har ock Ångerbahlen blifwit för wittnet nemnt, dock utan
betydelse; Men at Hönssiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i förra tider legat
under Umeå, och at Broarne uti deras gamla kyrckjowäg dit, till en dehl
ännu äro synbare, det har wittnet både hördt och sedt. Upläst.
Olof Ohlsson [Olof Olsson] på 34 året gammal, berättade sig ifrån ungdomen
hördt ÄngeråBron nämnas för LandsRå, och äfwen i sednare tider
Ångerbahlen. På lika sätt skall ock wittnets Fader berättadt, att Hönssiö,
Mullsiö och Gräsmyre Byar i förra tider legat under Umeå, och at Broar som
de nyttjadt till deras kyrckjowäg ännu äro Synbare. Upläst.
Mickel Ohlsson [Mikael Olsson] 38 år gammal födder i Nordmaling,
berättade, at han under tjenstetiden i Gräsmyra, hördt af Olof Tobiesson
derstädes, Ängerån, Wåhrslistufwan [Vårslidstuvan], Snickarsten,
Krokbiörcken [Krokbjörken] och Ångerbahlen wara hållne för gamla LandsRå,
hwilket hwad Ångerbahlen angår, wittnets Fader äfwen skall berättadt, lika
som wittnet elljest hördt, at Byarne Hönssjö, Mullsiö och Gräsmyra i forna
tider hördt till Umeå, under hwilken tid En Domare derifrån skall haft
Fäbodeställe på En Swedja å Gräsmyre ägor, Widbo [Vibo] kallad, och
Byemännens den tiden nyttjade kyrckjowäg till Umeå skall ännu wara synbar.
Om Snödan har wittnet likaledes hördt något nämnas, men med ingen wisshet.
Upläst.
Mickel Jonsson [Mikael Jonsson] 37 år gammal född i Gräsmyra [Gräsmyr],
berättade sig hördt af Hönsiö Byemän, med flere, at Klocksten, Ängeråbron,
Sqwalpsiön, Hössiöklubben, Rörtjern och Bienlandsbäcken länge warit hållne
för LandsRå, och äfwen at HwitBerget räknats för gamlare LandsRå än
Ångerbahlen, hwilket sednare Johan Ersson och Erick Jonsson [Erik Jonsson]
i Armsiön [Armsjö] skola för wittnet berättadt, men om Snödan har han
ingen underrättelse, icke eller med större wisshet derom at Hönssjö,
Gräsmyra och Mullsiö i förra tider hördt under Umeå, än at han hördt det
som En gammal Saga, lika berättelse skall ock wittnet fådt therom at
Hössjö Byemän bestridt sträckningen till Hössiöklubben. Upläst.
Jon Salmonsson [Johan Salomonsson] 52 år gammal har hördt ÄngeråBron af
gammalt hållas för LandsRå, men Sqwalpsjön och Klocksten icke förr än i
sednare tider, och sedan Landtmätarne börjat gå. Ofwanföre har wittnet af
Olof Tobiesson i Gräsmyran hördt, Trållberget [Trollberget], Råberget,
Killinghollmen [Killingholmen] och RörTjernen [Rörtjärnen] wara af ållder
hållne för LandsRå, Äfwenledes Ångerbalen, hwaremot Hwitberget allenast i
sednare tider blifwit derföre nämnt, och at Gräsmyra, Hönssiö och Mullsiö
af gammalt legat under Umeå, har wittnet allenast af härmelser; Det
påminte sig likwäl wittnet, på efterfrågan, för wisso, at Länsman 2:ne år
förrän Lineen upgicks tillsagdt Byemännen at upgifwa deras Byeskillnader
hwar för sine ägor. Upläst.
Åter till sidans början
Olof Ersson om 55 års ållder wittnade at han både hördt och af Chartan
sedt at Ängerån warit LandsRå, likasom han ock märckt Snödan wara på
Chartan utprickad; Ångerbalen och Hwitberget har wittnet för 2:ne år sedan
jämwäl hördt nämnas för LandsRå, tillika med Grafwabergs grofwen,
Trållberget [Trollberget] och Råberget, Om hwilka sednare Nordmalingz boer
dock berättadt för wittnet, at de af ållder warit derföre hållne,
Killinghollmen, RörTjernen och Trehörningen, har wittnet på samma sätt
hördt nämnas för Lands Råskillnads märcken, fast han ei wet hwarest de äro
belägne, ärhindrande sig i öfrigit, att Länsman för 2:ne år sedan tillsagt
wittnet at upgifwa desse märcken. Upläst.
Isack Isacksson [Isak Isaksson] 48 år gammal berättade, sig för 26 år
sedan hördt af åtskillige NordmalingzBoer at Grafwabergz grofwen,
Trållberget [Trollberget], Råberget och Ängerån, till hwilket sidstnemde
ställe wägabyggnaden af Nordmalingz Sockn alltid underhållits, warit
räknade för Lands Råskillnadsmercken, men Klocksten har wittnet ei wetat
wara LandsRå förrän för några år sedan, eller den tiden som Herr
landshöfdingen Funck wistades i Wästerbottn. Samma tid skall ock Länsman
antydt Byemännen at upgifwa deras skillnadsmärcken emot gräntzen, och
äfwen samma tid har wittnet hördt, at Lahneskillnads [sic] Lineen gådt
till eller ifrån Snödan; Ärhindrande sig för öfrigit, på tillfrågan at
gamla män ifrån Armsiön och Orrträsk, begge under Wästerbottn liggande,
wid tillfällen utlåtit sig, det Hwitberget ifrån längsta tider warit
hållit för LandsRå. Upläst.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar,
R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
