Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Bäcks by 9 juni 1764
Avskriften har
skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter
i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts
till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de
även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över källdokument
Åhr 1764 d:n 9 Junii närwarande
uti Ricksens Höglofl:e Ständers Landt Rå Skillnads Deputation.
Å Höglofl:e Riderskapet och Adelns wägnar: Capitainen Wälborne herr Daniel
Lagerbom och Lieutenanten Wälborne H:r Carl Gustaf Toll.
Å Högwärdige Präste Ståndets wägnar Kyrckjoherden H:r Magister Eric
Widgren.
Af Lofl:e Borgare Ståndet Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning och Nills
Kröger;
Af Hederwärda Bonde Ståndet Nämndemannen Erich Andersson och Anders
Ohlsson Öberg.
S.D. Efter upläsande af gårdags Protocollit hwarwid
intet war at påminna, uptedde Provincial Fiscalen Wälbetrodde Daniel
Hägglund, så wäl den dag Journal hwilken Mantals Commissarien Wälbetrodde
Nils Stenklyft under Praetentions Lineernes upgående på Wäster Norrländska
sidan, uti Junii månad förl:t år, såsom då tillförordnad Crono Ombudsman
hållit, som ock Commissions Landtmätaren H:r Eric Wallanger igenom dess
vicarius Lars Hertzberg berörde tid hållne Protocoll; I anledning hwaraf
anmältes att Wäster Norrländska Praetensions Lineen enligit Chartan tager
dess början wid Klock eller Hwitsten [Klocksten/Vitsten], på södra ändan
af Björn Öhn [Bjännön], bredwid hafsstranden belägen, och till Skapnaden
eller utseende som en Conus: Derifrån till En med måssa öfwerwäxt stenrösa
på södra sidan om Änget Kiölnan belägen, utan wisare Steen, Rappängzris Rå
[Rappängsrisrå] kalladt, widare derifrån till Rummet hwarest tillförene
1/4 mil stollpe stådt wid allmänna Landswägen, hwilket med en nedslagen
Påhla skall wara utmärckt; Derifrån till Räfwel Kläpps Rå [Ravelkläppen]
och sedan till Skwalpsiö Hällan [Skvalpsjöhällan], hwilcka 2:ne sidstnemde
mercken i gårdagz Protocollet blifwit beskrefne, och de öfrige jämnwäl
nämnde: Wäster norrländska Praetensionen går derefter ytterligare ifrån
Skwalpsiö hällan till Hössiö Kläppen [Hössjöklubben], ett på Berget upwist
ställe som med en Påhla och några kringlagda stenar skall finnas utmärckt,
derifrån till Trollbergz Rå, högsta spetzen af Trollberget, som likaledes
med en Påhla, och någre stenar omkring lagda, skall utmärckt wara. Widare
till Råbergz Rå eller en på Råberget liggande Sten Rösa: Derifrån till en
liten hollme i Pengsiön Killing Hollmen [Killingholmen] kallad, derifrån
til Biörnlands Bäcks Rå [Björnlandsbäck], en liten sammankastad Sten Rösa,
utan wisare; Derifrån till ett upwist ställe på östra sidan af Rörtjärnen,
som skall med en nedslagen Påhla wara utmärckt; derifrån till Norrberget,
hwarest på södra änden någre sammankastade Stenar skola finnas, och
derifrån har wäl Lineen blifwit upgången till Ångerbal Röret, ett femstena
Rör på högsta spetsen af Berget Ångerbahlen [Ångerbalen], upmerckt med uti
stående och omskolad wisare, samt omkring liggande utliggare, men Hägglund
förmente at Sträckningen ifrån Norrberget bör gå till Hwitberget
[Vitberget], och förbehöllt sig att efter Pingst hällgen få med wittnen
och andre handlingar bestyrcka, såwäl sidstnemde märckes ricktighet, som
ock att the öfrige upräknade ifrån längre tider tillbaka warit ansedde och
ärkiände för Landt Rå Skillnads märcken emellan Wästerbottn och Wäster
Norrland; Imedlertid och till bestyrckande theraf at Armsiö By [Armsjö] nu
under Wästerbottn lydande, men belägen på sidan om Norrberget, redan 1672
efter ärhållit wederbörligit tillstånd, blifwit anlagt på Nordmalingz
Sockne Allmenning, samt 1682 skattlagdt till ¼-dels Mantal under Wäster
Norrland. Upwiste Hägglund 2ne Nordmaling Lofl:e Häradsrätts Protocolls
Utdrag under den 22 Aug. 1672 och 29 Martii 1682 förmälande det förra, at
en wid namn Mats Henricksson Finne i stöd af då warande Gouverneuren och
Landshöfdingen herr Carl Sparres d: 28: förutgående April lemnade remiss
fått fryhet at på Crono Allmenningen upför Nordmalings Sockn 1¾ mihlar
ifrån Hörnsiö och en mihl ifrån Agnäset, wid Armsiön [Armsjö] uptaga ett
nybygge, med förbehåll, at han ei öfwerträder Kongl: Bref, eller gamla
urminnes häfder, Rå och Rör, på Umeå Fiället; Det sednare wisar, at
berörde Armsjön eller Mats Henrikssons Nybygge efter tillända lupne
fryhets år, blifwit af HäradsRätten skattlagdt till
¼-dels mantal eller 6
seland, och åboen ålagd at swara Socknen till all inbördes tunga, hwadan
ock detta hemman enl:t nu uptedt Extract af 1685 Åhrs Jordebok, finnes
under Nordmalingz Sockn, och Mats Henrickssons namn uptagit för 6 seland,
med annotation at 3:ne st:n finnar, som efter Gouverneurens och
Landshöfdingens Herr Jöran Sperlings befallning fått sig nedsättja på
Nordmalingz Sockns Crono Allmenning, äro enligit remiss d: 26 November
1681, året påfölljande 1682 skattlagde för 6 seland hwardera, och at
bewisen dertill med 1682 års Landsbok blifwit afsände, samt Räntan Cronan
behållen: At Armsiön således är en Egendom, som hört och bör lyda under
Ångermanland, förmente Hägglund wara ostridigt, och will theraf leda det
slut, at det derrintill belägne Norrberget, måtte för ostridigt Landt
Råskillnadsmärcke antagas; Äfwen som han wille förmoda at den gamla
odaterade Chartan till en god dehl styrcker ricktigheten af de derå nemnde
märcken, Sqwalpsiöhällan [Skvalpsjöhällan], Hössiökläppen [Hössjöklubben],
Trollberget och Råberget, hwaröfwer han dock efter dess giorde förbehålld,
flere och andre bewis tilltror sig kunna anskaffa, då han hoppas at the
samma i stöd af 12 Cap. 3 § Jordebl., samt Ricksens Höglofl:e Städners
Författning d. 26 October 1756 blifwa för Laggillde förklarade.
Åter till sidans början
Med förbehåld at efter hällgen få anföra hwad han kan finna sig befogad
til, emot the af Hägglund såwäl gårdagen som nu upgifne Landsskillnads
marcken, giorde Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Zacharias Renhorn wid
de af Hägglund upgifne Commissarien Stenklyfts DagBok, och Landtmätarens
wid Praetensions Lineens upgående hållne Protocoll den anmärckning, att de
till Numrerne och Ordningen på Råmerckerne äro olika, af hwilken grund,
samt såwida berörde Documenter, i synnerhet Stenklyfts, elljest intet
wittsord skall kunna tilldelas, innan de på annat sätt blifwa bestyrckte,
Renhorn höllt onödigt at i swaromål theröfwer ingå.
Härwid åter anmärckte Ingeneuren Wallanger, at ingen annan skillnad i
nummer och ordning på Råmercken emellan Dagboken och dess Protocoll är, än
allenast den att Stenklyft börjat Beskrifningen af Praetensions Lineen
nerifrån efter Chartan, men Wallanger ofwanefter, hwilket ock wid
jemnförande fants äga dess ricktighet.
Renhorn fortfor uti berättelse och påstående om Snödan [Snöan] och
Ängeråbron, såsom Lagl:e LandtRåskillnadsmärcken på Wästerbottniska sidan,
och ehuru till detta sednares ytterligare bestyrckande nu ei wore någre
wittnen till hands, hwilka han dock trodde kunna gifwas och anskaffas,
wille Renhorn dock anse för betydande skiäl och omständigheter, at ifrån
älldre tider och ännu, Herrar Landshöfdingarne i begge Lähnen låtit
utsätta och underhålla milstolpar på hwarteras sida om Bron i Landswägen,
och at afrätts Plats, som efter gamla dagar merendels plägar utses i
Landamären och gräntzen af Socknar, ofwanföre merberörde Bro på
Nordmalingz sidan, skall wara för lång tid tillbaka inrättad. Widare
anmälte Renhorn, att Mullsiö, Hönsiö och Gräsmyre Byar, både förr och
under den tiden som Grefwe Pontus de la garde med flere innehade
Wästerbottn under Grefskapsrättighet och således förr än Lähnen blefwo
delte, legat under Umeå, men efteråt hafwa de åter kommit under
Nordmaling, af hwad grund wet han icke, dock trodde han sådant härrördt af
Herrar Landshöfdingarne i synnerhet på WästerNorrländska sidan, igenom
hwilkas remisser till Landtmätare wid Byeskillnader, den oreda i forna
tider härrördt, att hwad för Byeskillnads märcken bordt anses kommit under
namn af Landsskillnad och så twert om: Af denne ordsak kunde icke eller
Renhorn trygga sig wid 1676 Åhrs Charta, längre än endast hwad widröra
Snödan [Snöan] och Ängerå bron [Ängeråbron], skolande de ofwanföre derå
nemnde märcken wara Praetensioner, Byar, men ei Lähn emellan, ehuru i
sednare tider de samma projectewis welat hållas för Landt
Råskillnadsmercken, utan håller Renhorn före, at gamla skillnaden warit
ifrån en wiss punct wid öfre ändan af Ängersiön [Ängersjön] till ett Berg
emellan Hummelholm och Hörnsiö Byar Grafwa Berget [Gravaberget] kalladt,
och widare derifrån till en sten Klocksten [Klovsten] kallad, sedermera
derifrån till en Korsshuggen tall, och änteligen derifrån till Balberget
[Ångerbalen]. Dock skola de förre af dessa märcken, i synnerhet Klocksten,
icke wara den samma, som å Praetensions Chartan står nemnder för Klock
eller Hwitsten, utan lärer här med wara förfarit på samma sätt som med en
hoper andre Berg och Stenar, hwilka wäl kunna äga ett och samma namn, men
ändå icke äro the samma, eller på samma ställe belägne; Detta oagtadt,
uptedde dock Renhorn ett af Östen Zachrisson [Östen Zackrisson] i
Brattfors, Staffan Ohlsson [Staffan Olsson] i Torrböhle [Torrböle] och Per
Persson i Mullssiö [Mullsjö] Nordmalingz Sockn 1667 utgifwit Synebref, som
förmäler at ingen annan skilldnad warit emellan Hönssiö [Hörnsjö] och
Hummelhollms [Hummelholm] Byar än efter Lands Rået, som enl:t gamla
härmelser, skall warit ifrån Klocksten [Klovsten] till Grafwa Berget
[Gravaberget], ifrån Grafwaberget till Suberstjärn, eller en stor tall huggen på tre sidor et litet stycke
ifrån samma tjern. Berättade härwid Renhorn at originalet till detta
Document, skall wara uti Hummelholms Jordägares händer, hwarest H:r
Oeconomie Directeuren Biur skall fått det nu upwiste afskrifwa: Och som
Renhorn nyl:n fådt det under sin wård, då skall Praetentions Lineen
therefter ei hunnit upgås, wetande han icke eller hwad styrcka har af
berörde document till Landt Rå skillnadens sträckning få kan, innan
Originalet ifrån Hummelholm hinner in skaffas, och Byemännen, som elljest
äfwen skola om sträckningen äga någon kundskap, deröfwer, med det mera,
Eedeligen blifwa hörde, hwilket påstods, imedlertid trodde Renhorn sig med
trygghet, sidstnämnde märcken rörande, kunna giöra det slut, at om de
samma, som wida leda sträckningen inpå Nordmalingz Skogar öfwer hwad efter
Chartan eller Wästerbottniske Praetensions Lineen äskas, i forna tider
warit hållne för Landt Rå skillnadsmärcken, så lärer Praetensions Lineen
efter Chartan ei kunna ansees för obillig eller olaglig, hällst wid
jämförandet af 1676 Års, tillika med den af Renhorn upwiste odaterade
Geographiska Chartan, och den, hwarpå praetensions Lineen, å Wästerbottns
sidan finnes updragen, nogsamt skall intagas, rigtigheten af Renhorns
påstående.
Åter till sidans början
Hägglund åter, giorde wid 1667 års Syne Bref den anmärkning, at Synen
skiedt af allenast 3 Nämndemän, at såwäl Synemännen som Ägorne som blifwit
synta hördt under Ångermanland, och at något slut eller laga stadfästelse
å Synen af någon domstohl uti hwad Klocksten [Klovsten], Grafwaberget
[Gravaberget] och Subers tjärns Tallen [Suberstjärn], rörde, ei wunnits,
anseende således Hägglund både sielfwa Synebrefwet och det öfriga af
Renhorn anförde af ringa och als ingen betydelse: Men Renhorn hollt sig
wid dess förra, och under någon ytterligare ordwäxling härom, utlät sig
Renhorn at Stafleds Lineerne på Wästernorrlands Praetensions Chartan,
bordt utprickas, lika som på den Wästerbottniske, då han förmodade
tydeligare skulle blifwa hwad oskiälig sträckning å Ångermanlands sidan
emot Wästerbotten sökes, så at flere Byar och Byeägor derigenom
inkräcktes, Men Ingeniuren Wallanger wille twertom förswara at någre
Stafleder så mycket mindre böra utprickas på Chartorne, som Landtmätare
Instruction hwilken han uptedde, ei skall förbinda honom dertill,
hwarförutan sådane Stafleder mera skola förmörcka än uplysa Cartorne, utan
wore alt nog, när Praetensions puncterne och Lineerne derefter, tydeligen
äro på Chartorne updragne; Hwilket åter, såsom stridande emot all praxis
wid Landtmäterie Contoiret, såwäl Renhorn som Ingenieuren Clausen
bestridde, och yrckade derföre än widare, at Stafleden bör på Chartan
utprickas, emedan i annat fall omöyeligit blifwer, at sig öfwer
Praetensionerne wederbörligen utlåta.
Mera war för denna gången å någonthera sidan ei at anföra; hwarföre
Deputationen beslöt, at för högtidens skull, upskiuta med fullfölgden
häraf till den 14: uti nu löpande månad, då sammankomsten blifwer uti
Långeds by.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över källdokument
Texten är en avskrift från akt
X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift
av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar,
R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325.
Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa
originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer
i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
