Tallriksis med issörja
å blev det äntligen vindstilla och Nydalasjön började frysa
till. I sydändan mot Tomtebo höll isen redan att stå på för en som var lätt i
kroppen. Längs östra kanten vågade man inte riktigt pröva. Där omväxlade
sammanfrusen tallriksis med issörja och absolut genomskinlig nyis. Nästan hela
sjön var täckt av en spröd hinna. Vassen rörde sig inte. I en krympande vak nära
stranden låg ett tiotal änder tätt tillsammans.
Den nedåtgående solen färgade molnen purpurröda och speglade sig brandgult i ett
sydfönster på Mariehem. Luftens iskristaller bröt strålarna till en
vertikalpelare ovanför solen och till en liten bisol långt ut till vänster. Om
sådant säger bondepraktikan: ”Vädersolar betyda alltid blåst”. Har den rätt blir
det ingen skridskois den här gången heller.
GUDRUN NORSTEDT
Västerbottens-Kuriren 17 november 1999
|